The Half-hitch Jam Knot
Av Gunnar Johnson

  En enkel men stark knut för små krokar

  Jag har förstått att många avstår från att använda den styrande Turle-knuten, eftersom de tycker att den är besvärlig att utföra utan att ett antal hackelstrån fastnar och pekar framåt när de trär nylonöglan bakifrån över flugan och drar åt knuten mellan flugans huvud och öga. jag förstår dem och väljer också själv ibland att istället göra en clinch-knut, särskilt vid sent kvälls eller nattfiske, när ljuset är svagt och jag ser dåligt, även om jag då inte får någon styrande knut.

  Men av en ren tillfällighet fann jag en annan och mycket enkel styrande knut i W Carter Platts "Modern Trout Fishing" från 1938. Äldre flugfiskelitteratur kan faktiskt ibland innehålla åtskilliga bortglömda godbitar. Platts skriver att han för små flugor gärna använder "The Half Hitch Jam Knot" och visar den också i en tecknad illustration. Knuten tycktes mig först allt för enkel och jag var till en början något skeptisk och tveksam till dess hållfasthet. Den består ju, som framgår av teckningen, i princip endast av en enkel överhandsknut slagen över krokskaftet alldeles bakom krokögat. Men praktiska prov visade på motsatsen. Knuten var mycket stark. Hemligheten ligger i att öglan A, som ju utgörs av tafsens förlängning, pressar och nyper fast tampen B mot krokögat, så att låsningen faktiskt blir starkare ju mer dragkraften i tafsen ökar. Knuten har heller inte visat någon tendens att glida så att tampen lossnar från sitt grepp.

  Principen för Jam-knuten framgår av teckning 2. För att öka överskådligheten är illustrationen tecknad med oklädd krok. Jam-knuten kan utföras enligt denna teckning, varvid man ser till att den korta tampen placeras så som bilden visar innan man drar åt. Det är enklast att hålla kroken vänd med ögat pekande uppåt. Då kan man lättare hjälpa till med en fingernagel och använda krokögat som ett stopp, så att nylonöglan inte glider fram på tafsen.

  Men Jam-knuten kan också bindas som en överhandsknut framför krokögat (bild 1), varefter man som tidigare håller ner den korta tampen på hitsidan av krokskaftet och sedan "kränger" nylonöglan över krokögat, varefter man drar åt den. Nylonet kommer då automatiskt att "arrangera sig" enligt bild 2 och 3.

  Fördelen med Jam-knuten är, förutom enkelheten, att risken att binda ner några hackelstrån minskar jämfört med då man använder Turle-knuten. Dessutom blir Jam-knuten betydligt mindre, vilket kan ha viss betydelse när det gäller små flugor. Därtill är Jam-knuten trots sin enkelhet mycket stark.

  Jag har visserligen vid praktiskt fiske endast använt Jam-knuten på tafsnylon av "normalkvalitet". De superstarka, men stumma nylonkvaliteter med blank yta, som vi begåvats med under senare år, har tyvärr ibland visat sig fungera sämre med en del traditionella knutar. Men en högst ovetenskaplig provdragning av knuten i torrt tillstånd med sådant tafsmaterial tyder på att den fungerar även här.

  Oavsett nylonkvalitet är det emellertid mycket viktigt att man lämnat plats för knuten mellan flugans huvud och kroköga, så att nylonet dras åt mot den nakna metallen. Det är nämligen endast då som den korta tampen nyps åt ordentligt.

  Jam-knuten kan utföras som en överhandsknut framför krokögat och sedan krängas över detta enligt figurerna 1 och 2. Men den kan också knytas direkt enligt figur 2. Efter åtdragning blir slutresultatet i båda fallen som i figur 3. Se till att den korta tampen B hålls ned bakåt intill krokskaftet.

Text & teckning av Gunnar Johnson ©