Superhackel till torrflugor
Text & foto Lennart Bergqvist

Skinn från amerikanska Hoffman

  Nackarna hade avlats fram av folk som visste vad genetik var, och de var inte, som de indiska och kinesiska nackarna man tidigare använt, en biprodukt av livsmedelsproduktionen. Det började alltså med två dunnackar vilka senare ersattes av några hundra nya allt eftersom de förbrukades. Dessutom i ett ganska stort antal färger och kvaliteer. Så långt har det bara gällt tuppnackar. Metz saddleskinn har som regel så långa fibrer att de endast lämpar sig för större flugor.

Sadelhacklen är
extremt långa

  Genetiskt odlade

  Henry Hoffman, som är upphovsmannen till dessa superhackel, började i mycket blygsam skala hemma på fjäderfäfarmen där han växte upp. Som flugfiskare och flugbindare hade han som hobby börjat avla fram tuppar med de rätta fjäderkvaliteerna och snart blev de kända av flugbindare i trakten. Det stod inte länge på förrän efterfrågan vida översteg tillgången och någon export var inte att tala om.

  År 1989 sålde emellertid Hoffman sin farm till Dr Thomas Whiting som hade sin akademiska grad just i genetik och därför var mycket lämpad att överta en sådan verksamhet. Produktionen utökades och snart var det möjligt med en begränsad export. Till skandinaviska flugbindares glädje finns nu Hoffmans nackar och saddle att tillgå i alla de skandinaviska länderna.

  Vad är det då som kännetecknar Hoffmans hackle? Ja, det mest spektakulära är saddleskinnen. Fjädrarna på ett sådant varierar i längd mellan 20 och 25 cm och fiberlängden passar till så små krokar som 14-20 och till och med mindre. Var och en som köpt saddleskinn vet att det inte är så ofta man kan använda dem till små torrflugor, men när det gäller Hoffman-saddle är det faktiskt så att det kan vara problem att finna fjädrar som kan användas för krokar större än 14! Amerikanarna, som är grundliga när det gäller flugbinding, hargjort om-fattande undersökningar och man har t.ex. av ett saddleskinn i kvalitet nummer 1 bundit 1600 flugor i storlekar från 14 till 18! Den totala längden av hacklet på det undersökta skinnet var över 50 meter. Fantastiskt!

  Hoffmans hackle har helt följdriktigt fått den amerikanska tidskriften Rod and Reel’s förnämliga utmärkelse KUDO.

Täta fjädrar med tunn mittstam kännetecknar Hoffmans hackel

  Tunn mittstam

  Hacklen på nackarna kan vid första anblicken verka korta jämfört med t.ex. Metz, men skenet bedrar. Tack vare den tunna stammen och en fibertäthet som är enastående fordras ej så många varv för att man skall få ett tillräckligt tätt hackle på en torrfluga. Detta har varit ett problem med Metzhackle där hacklestammen ofta är så grov att den vrider sig och fibrerna pekar åt alla håll.

  Därför finns det också besvikna flugbindare, som trots att de tyckt sig köpa det bästa som funnits att få, inte tycker att de har lyckats binda vackra torrflugor med framför allt brunt hackel. Förutom att hacklet gärna haft en tendens att vrida sig, så innebär den förhållandevis grova stammen på tidigare odlade bruna nackar att man inte får plats med lika många varv av hackelfjädern runt krokskaftet. Flugan blir därför glesare. Här är skillnaden till Hoffman-nackarnas fördel mycket markant, eftersom de genomgående har betydligt tunnare mittstam.

  Enda nackdelen, som jag ser det, är att Hoffman nackar och saddle inte finns i lika många färger som Metz. De naturfärger som finns är bruna (som ofta har en svart mittstrimma och då brukar kallas "furnace"), grizzle, och vita/cream. Man färgar dock i svart, blue dun och olive samt bleker grizzle och färgar dessa bruna för att få den eftertraktade Cree-färgen, som är vad man skulle kunna kalla en brunaktig grizzle.

  Liksom när det gäller Metz är det mest ekonomiskt att köpa de lägre kvaliteerna, dvs kval 2 eller 3 (jag tror mig också ha sett kval.4 av Hoffman). Kval.1 är kanske något för de verkliga connoisseurerna, men för "bruksbindaren" är kval.3 det perfekta valet när det gäller både nackar och saddle. När det gäller klassningen av nackarna blir man ibland förvånad över att en lägre klassad nacke kan vara bättre än en med högre klassning. Detta gäller såväl Hoffman som Metz, och även nackar av andra märken för den delen. Detta har jag påpekat för importören och fått svaret att den som på hacklefarmen klassar nackarna kanske har 10 sekunder på sig, medan den som köpt nacken kan sitta en hel kväll och beundra den och mäta fiberlängden. Ibland är det dock uppenbart vid första anblicken.

  För min del har jag än så länge bytt ut Metz-nackarna i grizzle, brunt, färgad olive, blue dun och cream mot Hoffman. Nu väntar jag med spänning på flera färger...

© Text & foto Lennart Bergqvist 1994

Lennart Bergqvist's flugbindarböcker
Lennart Bergqvist presentation