Åredalens prickiga
skönheter.
Presentation av övre Indalsälven
av Stig
Torniainen
När
de sista Gore-Texklädda skidåkarna lämnat skidbackarna i Åre och Duved, då börjar
min högsäsong. Då är det dags för flugfiske efter öring i mitt hemvatten.
Solen är äntligen på väg ner och skuggorna
blir längre och längre. Jag har tagit plats vid älven och spanar ut över strömmen
efter de första tecknen på vakande öring. Ännu är det lite för tidigt för de skygga
storöringarna jag är ute efter att visa sig, men jag har ingen brådska utan tar plats
vid strandkanten. Precis utanför mig finns ett stenparti under vattenytan som pressar
ihop strömmen och därigenom också samlar ihop de insekter som förs fram av strömmen.
En perfekt födoplats för ätande öring. Nu är det bara att vänta på att det ska bli
tillräckligt mörkt, som för mig innebär att man inte kan knyta flugan på tafsen utan
att hålla den mot himlen eller med hjälp av pannlampa. Då brukar de lite större
öringarna komma in på grunt vatten för att äta i skydd av mörkret. Några
nattsländor kläcks i strömmen, men än så länge får de vara ifred för öringen.
Jag tar fram termosen med kaffet och
häller upp i kåsan och börjar fundera lite på det här med nattfiske efter öring. Men
vänta, stopp, säger den naturromantiske flugfiskaren. Termoskaffe, vad är det? En eld,
sotpanna och kokkaffe ska det ju vara.
Javisst, det stämmer, men nattfisket
kräver ju maximalt med mörkerseende, och det vill jag inte förstöra med en eld, i alla
fall inte nu.
Nattfiske skiljer sig en del från att
fiska i dagsljus. Det är inte många som fiskar vid den tidpunkten på dygnet. När jag
brukar komma till älven har de flesta andra spöfiskarna redan åkt hem och sitter skönt
tillbakalutade i TV-soffan, ovetande om vad de missar. Det är inget lätt fiske, det
kräver en del av utövaren. Kännedom om strömmen är a och o, man bör veta var fisken
har sina ståndplatser och man måste känna till var det är lämpligt att vada.
Denna kunskap kan man bara erhålla genom
att rekognosera fiskeplatsen i dagsljus och att fiska mycket och besöka strömmen under
olika väder-och vattenförhållanden.
En annan viktig sak är att känna sin
utrustning. Man måste vara överens med sitt spö och sin lina för i mörkret är det
känslan som styr kasten. Att i mörker reda ut trassel på tafsen eller lossa flugan
från träd och buskar är bara irriterande. Dessutom är det ett plus att veta var du har
de olika flugorna och tafsmaterialet så du slipper tända pannlampan och leta igenom
fickorna.
Pannlampa, som sagt, är praktisk att ha
när du behöver extra ledljus. Satsa på en av bra kvalité som är driftsäker. Då
slipper du ha med en extra ifall den första slocknar.
Det finns nog inget mer spännande fiske
än att fiska på natten. När man inte kan använda synen fullt ut skärps de andra
sinnena, ljud och dofter blir mycket tydligare. Då existerar bara mörkret, jag,
strömmen och öringen. När man står vid strömmen och lägger ut kastet mot en vakande
öring och plötsligt känner man det våldsamma hugget. Man lyfter spöet och sekunden
efter tjuter rullen och linan försvinner ut i mörkret. Finns det något härligare
känsla?
Övre Indalsälven
Den övre delen av Indalsälven som
rinner genom Åre är oreglerad och erbjuder ett utmärkt öringfiske. Här finns allt
från strida strömmar till mer lugnflytande partier och stora sjöar. Öringen behöver
en miljö som erbjuder djup och skugga för vila och skydd, men också de grunda
solbelysta strömpartierna där insekter kläcks och öringen kan söka sin föda. Kort
sagt, alla förutsättningar för att öringen ska trivas och att man som flugfiskare ska
kunna hitta sitt eget favoritställe.
Vanligtvis är inte trängseln stor efter
älven, även om det under semestertid kan bli lite trångt på de mer populära
sträckorna, men som sagt, det är lätt att hitta egna ställen.
I den övre delen av älven är det
tillåtet att fiska i sex fiskevårdsområden, vilket också innebär sex olika fiskekort.
Detta är till nackdel för den som besöker älven och vill prova flera områden.
Önskvärt vore ett fiskekort som gäller i hela älven.
Här följer en kort beskrivning
av älvens strömmar och sjöar.
(Om ni vill se karta över det beskrivna
området gå till Lantmäteriets
websajt och kolla in deras digitala översiktskartor. Sök på ort: Ånn, Duved eller
Åre)
Älven tar sin början vid utloppet ur
Ånnsjön och Landverksströmmen, som inte är upplåten för fiske. Lite längre ner
ligger Tångböleströmmen som dock är upplåten för sportfiske
de sista 2,5 kilometerna, på den västra sidan, ner till Gevsjön.
En fiskekortsautomat finns vid vägen i Tångböle. Gevsjön är främst en sjö för
pimpelfiske efter röding. Vill man fiska där sommartid bör man ha tillgång till båt
eller kanot.
Utloppet ur sjön, Gevsjöströmmen,
är en populär fiskeplats där det ibland kan bli trångt om utrymmet. Att den är
populär märks, tyvärr, på allt skräp som lämnas kvar utefter stranden och runt alla
eldstäder. Det är märkligt att det ska vara så svårt att ta med sig sitt skräp hem.
I själva utloppet ur sjön fångas årligen kilosöringar och varma sommarnätter kan
också rödingstim komma för att kalasa på sländkläckningarna, medan man i strömmen
enbart fångar öring. Det går en skogsväg fram till utloppet och där finns också en
fiskekortsautomat längs stigen ner till sjön. Det är bara den översta delen, ca 2 km
på den östra sidan, som är öppet för fiske. Här gäller Åre fsf´s fiskekort.
Strömmen mynnar ut i den fiskrika
Bodsjön och vidare till Tännsjön. Ingen av dessa sjöar eller emellanliggande strömmar
är upplåtna för fiske. Efter att vattenmassorna kastat sig utför den natursköna
Tännforsen, med en fallhöjd på 37 m, har vi kommit till Öster-Noren.
Här gäller Norensjöarnas fvof´s fiskekort. Denna sjö samlar upp vattnet innan det är
dags för nästa ström, Norängströmmen. Den övre delen av
strömmen är också en populär fiskeplats, här kan det ibland bli trångt. Vill man
fiska lite mer ostört så räcker det att gå några undra meter nedströms. Denna ström
är cirka två km lång och bjuder på ett fint öringfiske.
Det finns en fiskekortsautomat i anslutning till parkeringsplatsen i Lövsta.
När sedan älven mynnar ut i en stor
hölja byter den namn till Duvedsälven och här gäller Duveds
fvf´s fiskekort. Sträckan börjar som sagt med en stor hölja och övergår till ett
parti med snabbare ström ner till Staabron. Strömfåran går på den västra sidan,
längs golfbanan, varför det är mest lämpligt att fiska från denna sida. Var dock
uppmärksam på flygande golfbollar och att man inte stör spelet. Området runt bron är
ett annat populärt ställe, pga närheten till vägen och parkeringsmöjligheter.
Strömmen fortsätter sen österut genom Duved. Här är det lätt att utforska älven
från den norra sidan, medan södra sidan är svår att komma åt då vägen dit är
bommad. Fast det innebär att den som är beredd att gå några kilometer får fiska
ostört. Älvens karaktär här består av ganska snabbt rinnande vatten med enstaka
forsar.
Duvedsälven avslutas vid Tegeforsen..
Fisket nedanför Tegeforsen är också lättillgängligt och populärt. Men gör man som
på andra ställen går lite nedströms får man fiska ensam. Dessutom erbjuds man en
otroligt vacker vy med Åreskutan nedströms och Mullfjället bakom ryggen. Här gäller
för övrigt samma fiskekort som i Gevsjöströmmen. Nu är vi framme vid Åresjön.
Här bör man hyra båt eller kanot om man vill prova fisket i sjön. Uthyrning finns vid
Åre-camping. Då finns chansen att få både öring och röding.
Åresjön övergår sedan till den
berömda Brattlandsströmmen. Till denna ström kan man bara köpa
dagskort om man bor på campingen eller vandrarhemmet i Brattland, annars måste man köpa
årskort. Denna sträcka inleds med en lång slakström för att sedan övergå till
omväxlande forsar och lugnare strömmar. Hela sträckan är lätt att nå då det finns
möjlighet att åka bil ända fram till strömmen vid flera ställen. Tyvärr brukar
vägen som går längs den södra delen oftast vara bommad.
Efter ca 3 km byter älven namn igen till
Undersåkersälven och ett nytt fiskevattensområde tar vid,
Undersåkersälvens fvo. Denna del av älven är till stor del bred, djup och
lugnflytande, med enstaka strömkoncentrationer. Om man tycker att älven ser svårfiskad
ut finns det båtar att hyra vid Vällistegården i Undersåker.
Kortsträckan avslutas naturligt vid det
välbesökta Ristafallet. Nedanför fallet följer flera
våldsamma forsar. Dessa forsar utgör vandringshinder för bl.a. harr, sik och gädda som
det finns gott om där.
Fakta
Fiskekort finns att köpa på de flesta
bensinmackar i området, på turistanläggningar och på turistbyrån i Åre. Turistbyrån
säljer även en utmärkt fiskevattenskarta, med markerade fiskekortsgränser,
fiskekortsförsäljare o.dyl.
En annan lämplig karta för att utforska området är Gröna Kartan Åre 192D.
Övrigt fiske
Området erbjuder också många andra
fiskemöjligheter.
Uppe i Ullådalen, i Åre, finns flera tjärnar med röding och öring, som nås efter
några kilometers vandring.
I skidområdet Björnen, öster om Åre, ligger Fröåtjärn. Här bjuds man också på en
fin utsikt mot Åreskutan.
Edsåsdalen, som är med i Drömfiske Jämtland, har också ett antal sjöar och den
lättillgängliga Henån.
Söder om Undersåker ligger Fångåmon. Här finns en fiskecamp som kan tipsa om alla
fiskemöjligheter i Håckrenområdet och runt Ottsjö.
Stig Torniainen 2001 ©
http://flugfiske-stig.blogspot.se/
|