|
Äntligen lax
av Mikael Svensson
Fredag
den 2/8-02 Fiske i Säveån.
Bestämde
mig redan kvällen före att åka upp och pröva lyckan, då det kom ett åskväder med en
massa regn som varade långt fram på småtimmarna.
Gick upp vid femtiden på morgonen och
såg ett det var uppehåll, klädde mig och stack iväg upp till ån. Kom upp till Kåhögsbron
vid 6-tiden och gick ner till vindskyddet och tacklade spöt. Tittade bort mot nacken och
vandrade sedan uppströms, jag gick lite längre upp än vad jag brukar. Men tänkte att
det inte kunde skada att variera sig lite. Jag hade precis fått ut klumpen och lagt
första kastet när jag såg fisk som hoppade nere vid nacken och tänkte, typiskt bara
för att jag gick så högt upp så visar sig det en fisk nere på nacken. Jag hann knappt
tänka tanken klart förrän nästa fisk visade sig, eller var det samma? Vilket som, jag
fiskade mig ner mot nacken men inget resultat. Stod och fiskade på nacken en stund med
flugbyten både upp och ner i storlek men förgäves.
Bestämmer mig för att gå upp över och
prova lyckan på andra ställen som jag hört skall vara giftiga men det är som vanligt
ingen fisk hemma, ialla fall inntalar jag mig det. Jag tänker mycket på vad mina
klubbkamrater sagt mig. Det tar tid att lära sig fiska lax men förr eller senare så
smäller det. Men efter nästan två och ett halvt år utan ett riktigt hugg så känns
det ibland ganska uppgivet.
Kommer så småningom upp till övre
flugsträckan och kliver i vattnet, ser en fluga som sitter i grenarna över mitt huvud
och tar ner den, en liten tubfluga i rött och gult som hammnar i fickan.
Fiskar mig sedan ner längst sträckan,
men det är samma visa här. Går så småningom över ån där jag ser fisk igen, men kan
ej fiska på den då den står för mig väldigt dumt under träden och på andra sidan.
Jag går sedan neröver och fiskar dom heta platserna nedåt mot Kåhögsbron igen. Väl
nere vid Kåhög så tänker jag att jag skall försöka nedströms bron och går över
vägen och kliver över avbärarräcket men stannar och vänder om, varför vet jag inte
men de skulle visa sig vara ett lyckodrag). Går ner till vindskyddet och tittar på
tavlan med fångstrapporten och ser att det strax innan är lax tagen nedströms bron på
spinn, tänker att det är lönlöst att fiska där nu när dom fiskat av med vobbler
där. Bestämmer mig istället för att fiska av nacken igen och går upp för att gå ut
och ställa mig på stenen som finns vid den egna stranden, men först tänkte jag att jag
skulle byta fluga.
Sagt och gjort, efter lite funderande så
bestämde jag mig, det fick bli tuben som jag hittade tidigare på morgonen. Flugan på
och första kastet iväg. Jag gör ett eller två kast till när det plötsligt stramar
till i linan, jag släpper löslinan jag håller och väntar. Linan sträcks och jag
höjer spöt och känner fast fisk, och sedan ingenting? Vad är det, en gren?? Jag
börjar ta hem linan men känner ingenting, tänker att det var som det brukar.
Men plötsligt så känner jag motstånd
igen, det var fisk i alla fall. Den verkar ha simmat rakt upp emot mig. Vad är det jag
har krokat egentligen?
Tankarna snurrar i huvudet, är det en
brunöring eller en havsöring eller kan det äntligen ha hänt kan det vara så att det
är en la... Jag vet ej om jag vågar tänka tanken ens. Fisken parkerar en 5-6 meter
ifrån mig och jag känner att den ej vill komma längre. Jag fuderar på vad jag skall ta
mig till (är det en grilse eller rent av större?). Jag har inte sett den än så jag har
ingen aning. (Min största fisk hittills i karriären var en havsöring på 2,6 kilo.)
Jag kliver ner ifrån stenen och backar
upp på lite grundare vatten och där står vi, fisken och jag, klockan är då 10:22 så
det betyder att den tog ca:10:15.
Jag sätter lite press på den och då
blir den lite orolig och kommer upp till ytan och visar sig! Det är en LAX, jag får bara
en skymt av den men det är inget tvivel det är en livs levande lax och den är stor (med
mina mått mätt).
Den parkerar vid botten igen och där
står den, mitt livs första LAX, jag vet inte om jag drog ut på kampen onödigt länge
men jag var så j....a rädd för att tappa den, tusen och åter tusen tankar for genom
mitt huvud: Du får räkna med att du tappar dina 4-5 första laxar är bara en av alla
visdomsord jag har fått berättats för mig av vänliga fiskekamrater. Kampen varade
nästan en timma men jag försökte pressa den så mycket som jag vågade men laxen den
stod där den stod.Till slut så gav den ialla fall upp, la sig på sidan och jag kunde
ätligen taila mitt livs första LAX, en hona på 80cm och 4,9 kilo (lusad).
Nästa lax landade jag 10 dagar senare
den gick mycket snabbare att landa, den var på två kilo och jag var lite tuffare i min
tröttning av den (jag hade ju redan tagit min första, så rädslan för att tappa den
fanns inte kvar).
Med fiskehälsningar Mikael Svensson ©
2002
|
