Pälsgarnsstreamern
Av Ulf Hagström

  Vissa flugkreationer tillkommer efter timmar bakom flugstädet för att minutiöst efterlikna en slända, en nymf eller kanske en landlevande insekt, ännu fler timmars testfiskande i sjön eller älven/ån innan man återigen ägnar timmar framför bindstädet för att rätta till det som man tyckte inte fungerade. Det kan dröja flera år innan man tycker sig ha hittat ett framgångsrikt mönster som är fångstgivande. Andra flugor tillkommer som av en slump, och blir nästan perfekta på en gång, som pälsgarnsstreamern.

  Jag har inställningen att allt är potentiellt flugbindningsmaterial tills motsatsen är bevisad, och är hela tiden på jakt efter nya spännande material att använda. För ungefär ett år sen så fick jag som av en slump tag i ett litet svart till synes oansenligt garn. Jag fick berättat för mig att det hette pälsgarn, och det väckte omedelbart flugbindaren i mig. Det var liksom fransigt över hela garntråden, och min första tanke var om man kunde använda det till någon sorts imitation av husmask. Men det blev liggande där i botten av min flugbindningslåda i över en månad utan att jag ägnade så mycket tankar åt det.

  Så en kväll när jag satt och band flugor så hittade jag det som av en slump igen, och testade att binda en streamer genom att linda garnet över hela kroken. Resultatet blev lite lustigt, inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Jag band en till, och använde sen min avklippta tandborste, som jag brukar rugga upp dubbing med, till att verkligen rugga upp fibrerna på flugan, nu blev det mycket bättre! Jag band en till och la till en orange stjärt av marabou också, och den första prototypen av vad som skulle bli en riktigt, riktigt bra streamer var född.

  Jag fiskade endast en gång med just denna prototyp, i Svartån utanför Örebro i början av april, då fick jag ett par abborrar och en liten gädda.

  Ett par veckor senare så hamnar jag hos den lokala garnaffären, och vad skådar mitt norra öga, en annan variant av pälsgarn som ser helt fantastiskt ut, mycket längre fibrer än det svarta som jag hade hemma, och bland de ljusa tygfibrerna var långa silverblänkade fibrer insprängda, jag bara måste ha det! Sagt och gjort, jag inhandlade ett par nystan och samma kväll föddes Pälsgarnsstreamern. Jämfört med den första prototypen så tog jag bort stjärten av marabou, och lät istället garnet sticka ut 1,5-2 cm bakåt, sen så försedde jag flugan med ett par kul-ögon så att den skulle sjunka ner bättre mot botten. Under mina testfisken så märkte jag dock senare att om man skall få en som sjunker riktigt bra så måste man komplettera ögonen med att linda blytråd runt kroken också, men det beror lite på om man fiskar i sjö eller strömmande vatten. Jag kammade sen ut garnet mycket väl och ruggade upp det runt hela flugan. Den såg nu riktigt bra ut, men förutom att testa den hemma i badkaret så skulle det dröja lite innan jag fick testa den i vattnet.

  Torsdagen den 16 maj följde jag med min gode vän och klubbkamrat i Elmerfishing Roger Björnfot till ett put and take vatten utanför Stockholm, och var lite spänd inför vad den nya flugan skulle kunna prestera. Jag blev inte direkt besviken, på dom dryga 3 timmarna vi fiskade landade jag 4 regnbågar och en bäckröding på den nya flugan och även Roger testade ett exemplar av den och fick två stycken regnbågar direkt. Jag trodde verkligen inte att den skulle fungera så pass bra. Nästa gång jag fick chansen att testa den var på Elmer resan i slutet av maj till Vättefjäll, då bedrevs dock det mesta av fisket med imitationer av stora sjösandsländan, men jag var ändå tvungen att testa pälsgarnsstreamern några gånger men istället för öring så högg istället feta halvkilos abborrar som vettvillingar på flugan! Min vän och klubbkamrat Björn Arkenfall som bor nere i Göteborg har också vid upprepade tillfällen efter det fått många stora abborrar på just denna fluga där nere.

  Efter detta så har flugan bara visat sig bättre och bättre, och antalet arter som den har fångat uppgår nu till 8 stycken, regnbåge, bäckröding, splejk, harr, öring, abborre, gädda och en speckled sandperch fångad av Björn på Zanzibar i höstas! Det skulle egentligen ha varit 9 arter men jag tappade den iden som jag allt för självsäkert drillade nere vid Torö i slutet av augusti.

  Nu mera är det ofta så att den är den första flugan jag testar när jag börjar mitt fiske, särskilt om det är i ett put & take vatten. Även mina fiskekamrater i Elmer uppskattar den mycket och den har varit framgångsrik även för dom, och jag ser hela tiden till att dom har några stycken i sina flugaskar.

  Så var det här med namnförvirringen. Ronny döpte snabbt flugan till "Tokflugan", medan Roger kallar den för "Uffes killer". Där blir förvirringen stor eftersom Björn i sin tur har döpt min imitation av Stora Sjösandsländan till just det, Björn kallar denna bara för "din streamer". Själv så har jag döpt den till Uffes Pälsgarnsstreamer.

Uffes Pälsgarnsstreamer tillsammans
med sin röda och svarta kusin

  Var och en blir ju salig på sin tro heter det ju, men för mig är detta mönster den absolut bästa streamern jag fiskat med. Jag har också inhandlat ett rött och ett svart nystan av samma garn, och kan nu anpassa färgvalet lite mer efter rådande förhållanden. Jag har även börjat experimentera lite med att kombinera garn av två olika färger, och en kombination av det svarta och röda garnet ser riktigt giftig ut inför kommande säsong! Jag har ännu bara testat den sporadiskt för havsöring, men den känns som en potentiell riktig "mördarfluga" för det fisket!

  Fiska den som en vanlig streamer, variera intagningshastigheten och variera med långa stopp då flugan får "slingra" sig ner mot djupet igen, inte sällan kommer huggen när du håller stilla eller när du precis börjat din hemtagning igen.

  Som vanligt när det gäller mina helt egen komponerade flugmönster så är jag väldigt nyfiken på hur det går för er om ni binder upp och testar denna fluga i era vatten, hör gärna av er till mig, uffe@elmerfishing.com och berättar hur flugan fungerat för just dig.

Bindbeskrivning Pälsgarnsflugan.

  Flugan är nästan löjligt lätt att binda, och om man bortser från kulögonen så består den bara av ett enda material!

  Börja med att fästa bindtråden och vid ca 3 millimeter från krokögat fäster du in ett par kulögon. Linda hårda varv med s.k. 8-lindning.

  Linda sedan bindtråden bakåt och vid krokböjen så fäster du in pälsgarnet så att 1,5-2 cm sticker ut som stjärt. Här finns det två saker att tänka på. På änden av garnet bör man droppa på lite superlim eller flugbindningslack, annars så repas det upp till slut. Tänk då också på att inte få lim/lack på fibrerna utan bara på själva garnet. Man skall när man fäster garnet se till att den "nakna" sidan av garnet, alltså den som inte fibrerna sticker ut från läggs mot kroken, så att fibrerna står rakt upp från kroken.

  Linda fast garnet med 4-6 hårda varv av bindtråden. Lindar du för löst så kommer garnet att vrida sig när du börjar linda det framåt, och stjärten blir då sned. Man kan också försiktigt lägga en droppe lim/lack på undersidan på inbindningen för att vara säker på att den inte vrider sig.

  Gå med bindtråden under garnet och linda dig framåt tills du kommer till ögonen igen. Tänk på att täcka hela kroken med bindtråd, då glider inte garnet sen. Börja sen linda garnet framåt, låt varje varv gå halvt över det tidigare och varje gång du kommer runt kroken så använder du andra handens fingrar för att dra fibrerna bakåt, då minimerar du antalet inbundna fibrer. Tänk nu också på att hålla den "nakna" sidan av garnet neråt mot kroken, på det sättet så får du en jämn och tät kropp.

  När du når ögonen så fäster du garnet med bindtråden och klipper bort överflödet. Linda sedan bindtråden ytterligare runt ögonen för att fästa garnet ordenligt och linda den sedan ett några varv runt kroken framför ögonen innan du avslutar med en whip-finish eller ett par halvslag.

  Nu till det riktigt viktiga, börja med att med hjälp av dubbingnålen peta fram så många inbundna fibrer som du kan. Ta sedan fram din tandborste som du klippt ner fibrerna på (de skall vara ca 3-4 mm) och rugga upp fibrerna runt hela flugan, håll på tills den har blivit alldeles fluffig runt hela, då stryker du med hjälp av tandborsten fibrerna bakåt. Glöm heller inte att försiktigt rugga upp fibrerna på den biten av garn som sticker ut som stjärt.

  Voila! Den färdiga flugan!

Text och foto: Ulf Hagström © 2003
http://www.elmerfishing.com/