En helt "vanlig" fiskedag
- en fiskeberättelse av Emin Lager -

  Denna berättelsen handlar om ett flytringsfiske som inte började så bra! Det utspelar sig på Hökensås under sjösandsländekläckningar, med inslag av en himla otur, stora regnbågar, åska och en sjungande norrman!

Emin Lager lycklig till sist

  Inget flyt!

  Man brukar inom flugfisket höra meningen som nog dom flesta har hört "Hellre en dålig dag vid vattnet än en bra dag på jobbet". Men just denna dag som min berättelse handlar om så skulle jag nog hellre valt en dag på jobbet, så som dagen började i alla fall.....

  Jag och mina tre fiskevänner Ulf, Niklas och Zoran vaknade upp en tidig majmorgon i en stuga vi hyrt i Hökensåsområdet, stämningen var på topp från första sekund som vi klev upp, för vi skulle ju göra det vi gillar mest, fiska!!

  Vi slängde i oss en snabb frukost och drog igång kaffet! Vi var alla lyriska i väntan på att kaffet skulle bli klart, så vi kunde få bege oss till vattnet. För idag var det ingen fiskedag som helst utan vi skulle fiska flytring i en av Hökensås specialsjöar som är endast flugfiske med stor fisk i och just under tiden som sjösandsländorna kläcker! Sjön vi skulle paddla runt i var Lilla Havsjön. Jag var här och fiskade förra säsongen  under sjösandsländetid men såg då endast dom stora vaka men kunde inte lura dom till att ta, detta har satt sina spår under vintern med periodvis lätt abstinens för att isen ligger!

  Man har hört så mycket om denna sjö med fiskar fångade på torrt på uppemot 5-6 kilo och nu var det upp till bevis om det fanns så stor fisk i denna sjö! Skulle vi kunna lura den att ta våra flugor och speciellt om man skulle kunna lura upp någon av Havsjöns monster på en torris! Kaffet var nu laddat och så även fiskelusten, nu satt man i bilen och längtade fram dom sista 5 km till sjön. Tankarna snurrade runt i huvudet, blåser det, kläcker det något och framförallt vakar det! Väl framme vi sjön så fick man sina svar, vattnet låg spegelblankt, sjösandsländorna kläckte och fisken vakade! Nu började händer och knän skaka när man såg ryggar på fisk som låg runt 70 cm som bröt ytan och en och en annan som var i storleken ännu större, allt e perfekt inget kan gå fel, trodde jag, men visst kan det göra det!

Uffe med sin regnbåge på 4,3

  Mina vänner började med att pumpa upp sina ringar i rask takt medan jag riggade mina spön, ett spö utrustat med en clear intermidiatelina och en sjösandsländenymf i änden på tafsen och det andra spöt med flytlina och en torrmodell av sjösandslända.

  Nu var det bara att hoppa i ringen och bege sig ut på jakt, ringen pumpades upp och gjordes startklar. Jag drar på mig vadarjackan kollar så att flugboxar, tafsmaterial är med så inget är glömt, men just som jag skall vända mig om och greppa spöna så hör jag ett konstigt ljud, ett sorts vinande ljud som låter som en punka på en cykel, hoppas inte det kommer ifrån min ring, utan hellre ifrån bilen, när jag lyfte på ringen så var det ingen flytring längre utan så lång ifrån flyt man kan komma.

  Jag höll på att bli galen, detta får inte hända en dag som denna! Jag bet mig själv i tungan för att inte få ett nervöst sammanbrott som var riktigt nära! Veckorna innan så lät jag en god vän låna ringen och just nu så var han inte en god vän i mina tankar längre, åh!!! Den funkade innan han lånade den,  han fick bli syndabock!! Det var den enda trösten jag kunde hitta i denna stund. Men vad skall jag göra nu då, jag vill ju fiska, ända chansen till bot var antigen en flaska whiskey eller att åka till Hökensås sportfiskcenter och låna en ring av dom, och det fick bli den hårda vägen att ta sig till Hökensås fiskecenter!

  Med tunga steg och en fastbränd bild i hjärnan på dessa vakande fiskar man såg när man anlände så var det bara att bita ihop!!! Väl framme vid disken på fiskeshopen så fick jag dom ännu tyngre orden som jag inte ville höra "vi hyr inte ut ringar längre". Nu skulle dom snart få bevittna en "vuxen" människa gråta, men jag bet ihop ytterligare en gång och såg andra utvägar. Laga går ju alltid men det måste torka några timmar.

  Men vad gör det jag kan ju fiska lite ifrån land under tiden! Snälla som dom är på Hökensås så gav han mig en lagningssats till flytringar helt gratis och nu var det till att laga! Hålet smetades över av smörjan i tuben och lagningslappar trycktes på. Sedan fick 2 kartongbitar och 4 peanger användas till att klämma fast lapparna på plats och låsa det, så det sitter riktigt under torkning processen!

  Medan jag väntade in att det skulle torka i dom 3 timmar som det stod i bruksanvisningen så fick det bli lite fiske under tiden. Jag gick ner till strandkanten och vadade ut och började mitt fiske med att fiska med en nymf, det var väldigt vacker utsikt, en strålande sol och en del fisk som visade sig! Nu kändes det som man var tillbaks i matchen igen! Men lite avundsjuk var man ju när man såg sina vänner guppa runt utanför, men det e lugnt för det är "bara" 2 timar och 58 minuter kvar tills jag sitter därute och då skall dom tas.

Här är Uffe under sin första tur någonsin i en flytring. Det fick bli utan fiskeprylar för säkerhets skull.

  Virveln

  Jag lägger ut ett kast längst en vass kant och låter flugan sjunka, när jag ser tafsen sluta bryta ytan så vet jag att nu ligger nymfen på botten och jag börjar försiktigt att ta hem flugan. Sakta men säkert så stiger flugan mot ytan och när den fiskats upp till ytan så låter jag den sjunka igen, denna teknik brukar löna sig när fisken e aktiv på Sjösandsländenymfer som är på väg upp i ytan för att kläckas! Flugan hinner knappt sjunka igen innan jag ser en gigantisk virvel och det stramar till i linan, jag hinner knappt lyfta spöet innan fisken är ute med hela fluglinan plus 20 meter backning, därute börjar fisken nu att gå runt och stånga, min första tanke var att det var en större öring!

  Jag börjar att pumpa in fisken som sakta men säkert kommer den närmare och närmare, nu var det endast tio meter mellan mig och kanske min livs största fisk, då visade fisken ännu en kraftansträning och gjorde en lång rusning till! Men denna gång mot en vass kant så ja fick ta i så det knakade i grejorna och lyckades stoppa den endast ett fåtal meter ifrån vassen, efter ungefär 5 minuter så kommer fisken in till mig och jag fick första glimten på storleken och "den e stor" skriker jag till mina kompisar, jag vågar inte försöka stranda för det är massa vass runt om kring och håven kan jag glömma för den är på tok för liten jag får försöka att greppa den med det berömda "bowlinggreppet", men det gick ju inte heller för jag får inte över näven över nacken, för fisken e för stor!! När jag försöker ta den i gälarna så hinner jag inte fram med fingrarna innan den bestämmer sig för ännu en resa!

  Nu värker det i armarna av all mjölksyra och fisken får ett ännu utbrott till när jag lyckas brotta in den till mig igen! Denna gången överraskar fisken mig med att rusa snett in mot land rakt in i vassen och tafsen smäller som ett pistol skott, åh!! Nu e gråten i halsstrupen igen! Fisken som var en regnbåge låg runt 5-6 kilo med hela fina fenor och var blank som bordssilver, men det är bara att bita ihop, igen! Det är detta som gör fisket så spännande kampen mellan dig och fisken, ibland går du som förloraren och ibland fisken.

  Nä, nu var det dags för lite kaffe och sista väntan på att ringen skulle vara "fit for fight", efter en massa koppar kaffe och ännu mer spekulationer om fiskens storlek som jag tappa så vägde den nu runt 20 kilo, ett vanligt fenomen inom flugfisket!

  Nu var det äntligen dags att sätta sig i ringen och bege sig ut till dom frivattenlevande fiskar som var som torpeder, vad man hört i alla fall! 

  Ringen pumpades upp på nytt, med ett hopp om att det inte skulle komma några främmande och otäcka ljud ifrån innerslangen, men som tur var så verkade det som lagningen höll och jag var evigt tacksam för att mina kompisar och personalen på centret ställde upp och hjälpte mig under denna "mörka tid". Nu när jag väl sätter mig i ringen så kommer nästa käftsmäll, spännet mellan stången och sitsen saknas. Men vad i hela friden e detta, hur skall denna dagen sluta! Det är riktigt klantigt av mig att inte kolla sådana här saker innan men hur kan min polare fått loss detta det fattar jag inte (!?), för spännet fanns ju när han fick låna ringen!! Som tur ytterliggare en gång! Så har Niklas fallskärmsrep i bilen som får fungera som ett spänne. Nu löste sig även detta och jag var äntligen på väg ut mot öppet vatten sittande i min nu fullt fungerande flytring med lite nya tillbehör så som fallskärmsrep!

Åskan som passerade precis bakom trätopparna
gav en mysig stämning!

  Åska

  Nu spanades det efter fisk som aldrig förr, för nu kan ju inget mer gå fel, tills jag 1 minut senare hör en kraftig smäll och inser att det är åska på väg hitåt! Vad har jag gjort för att förtjäna detta skall min otur denna dag aldrig ta slut, trasig ring, inget spänne, tappad storfisk och nu åska! Plus att Zoran som följde med till affären tappade sin nya polariserade brillor någonstans på vägen mellan min trasiga ring vid sjön och fiskeshopen och detta gjorde honom lite smått irriterad! Och han blev inte gladare när han i all hast letande efter glasögonen tappar sin nya rulle i backen så att den börjar hacka i gången, det var inte bara jag som har otur denna dag men det var nog jag som bringade den!

  Nu var det bara att hålla tummarna att åskan passerade oss och inte kom över oss. Naturen visade nu ett skådespel med otroligt vackra färger med strålande sol och åska. Men denna gången verkade det som oturen vände och åskan passerade strax bredvid oss, detta gjorde susen för det kom en lätt bris som störde ytan lite och fick sländorna att kläcka ännu mer!

Uffe får bärhjälp av Niklas

  Den store

  Längre bort i en vik på andra sidan sjön så såg vi att måsarna börjat  jaga sländor  och detta kunde bara innebära att även fisken måste göra det! Vi paddlade dit i full trupp med sikte på ätande fisk och vi möttes av ett tiotal fiskar som bröt vattenytan, den ena större än den andra! Nu kastades det som aldrig förr. Niklas var den första som fick kontakt med en fisk och lyckades kroka den, och denna var större än den jag tappade, betydligt större!! Niklas började sin livs fight med en starkt fisk i andra änden som vägrade ge sig den gjorde en del lite längre rusningar men tryckte mest längs botten utan att vilja följa Niklas vilja, att komma upp till ringen! Efter ungefär 5-10 minuter så fick vi syn på monstret, herregud utbrast vi i kör! Sicken fisk!!

  Huvudet på fisken var helt enormt och ögonen på fisken var stora som golfbollar! (nästan i alla fall). Man hörde på Niklas röst att nu var det nervöst , jag försökte ge honom lite råd att han hellre skulle försöka trötta ut fisken på djupt vatten än att försöka sig på att stranda den bland vass och annat bröte som låg där! Fisken kom upp till ringen och Niklas försökte att få in den i sin håv men det var lika illa som med min plutthåv för denna fisken var inte ett gram under 6 kilo kanske t.o.m uppemot 7 kilos strecket! Men Uffe kom med räddningen en klassisk teleskophåv med ett trekantigt håvnät, nu hade Niklas fördelarna på sin sida men tror ni att fisken fick plats i denna håven, nopp inte i den heller! Nu började Niklas bli desperat på andra metoder och försökte sig även han med ett grepp om fisken men lyckade inte för fisken var helt enkelt för stor.

  Efter ytterliggare en tids kamp med en av Lilla Havsjöns monster så fick han nog och tog upp håven och sa till mig "nu eller aldrig". Fisken gled in i håven och började vrida sig i håven med halva kroppen utanför, det var då det hände flugan fastnade i håvnätet och fisken bände sig loss av detta och simmade ner på djupet, en tom håv och en lika tom Niklas! Jag tyckte riktigt synd om Niklas att han tappade fisken , men Niklas har ett glatt humör och ger sig inte utan efter lite småfula ord så var det bara fiska vidare i jakt på en till! Två sådana fina fiskar tappade, suck! Men nu var det dags att ändra på detta och Uffe blev den som visade var skåpet skulle stå! Detta var hans första gång han fiskade ring och har endast fiskat fluga ett fåtal gånger innan fast med stor framgång som även denna gång!

Zoran med sin regnbåge på 4,5 kg tagen
på hans specialare Red/White

  Uffe paddlar in närmar land mot en vass där det strax utanför visat sig en del fisk och utrustad med samma vapen som Niklas, en sjunkande lina och en stor Haröra,  efter ett par kast så hugger det och Uffe gör ett mothugg som garanterat måste gett fisken ryggradsproblem! Uffe, nu mera kallad "kiropraktorn" säger till mig att han inte tror den e så stor men när den bryter ytan så ändrar vi uppfattning om fisken, det är en fin stor bred rygg som bryter ytan, inga små skvätt här inte! Uffe vänder på kepsen och börjar att visa fisken och oss hur man skall  fighta en fisk och att det är han som bestämmer! Fast han inte fiskat fluga så länge så är han inte rädd att pressa fisken för upp skall den!

  Efter ett antal rusningar så börjar fisken tröttna och även Uffes armar börjar verka men adrenalinet jämnar ut det hela och fisken följer med snällt upp mot flytringen! Jag paddlar fram till honom för att hjälpa med att bärga fisken…när jag närmare mig så ser jag att han pressar inte fisken av rent mod utan av nervositet, den blicken han har kommer jag sent att glömma, rädslan och nyfikenheten strömmar ur honom! Jag för fram håven under fisken och hör Uffe mumla, "tappa den inte, missa inte nu". Äntligen lyckas jag göra någonting rätt idag och får in fisken utan problem, jag skickar upp håven i Uffes ring och han i stort sett lägger sig på fisken för denna skall upp. Nu blir ögonen svarta på Uffe av "chocken" och han paddlar frenetiskt in mot land i en sorts liggande ställning.

  Jag har nog aldrig sett en fiskare som kommit ur en flytring så snabbt och upp på land! Väl uppe på land så springer han upp i skogen fortfarande iförd i simfötterna och är i raskt takt på jakt efter en sten eller pinne för att klubba fisken, till slut hittar han ett mindre "träd" som han avlivar fisken med, med glansiga ögon och ett leende som går ifrån öra till öra så är Uffes största regnbåge på fluga ett faktum och synen av honom med en fisk på 4,3 kilo i ena näven och en gigantisk pinne i andra änden med grodfötterna fortfarande på plats kan vi inte mer än att skratta!

En fin fisk som togs på en sjösandsslända

  Norrmannen

  Nu kändes allt på topp och det enda som saknade nu var att spräcka nollan själv, det är fortfarande en del fisk uppe utanför samma vassrugge som Uffe tog sin fisk så jag smyger närmare men är tvungen att bromsa in lite då en annan landfiskare har ställt sig utvadad bredvid vassen. Jag paddlar lite längre ut för att inte störa honom eftersom landfiskare har företräde! Det tar inte många kast innan han krokar en fisk som visar sig vara en fin fisk på 5 kg, landningen var riktigt rolig. Det var då stjärnan gjorde entré! Då kom han Norrmannen, en norsktalande man i 60 år åldern med ett glatt humör på det där speciella sättet som bara norrmän kan vara.

  Även han fiskade men hade fått i sig lite för mycket alkoholhaltig dryck så det var inte så mycket fiske ifrån honom. Denne man skulle hjälpa fiskaren med landningen. Det var en syn för gudarna då även denna fisk fick ett kärleksgrep á la Uffe och en språngtur med ett snygg fall i slutet  av språnget! Helt klart var det fallet en 10 poängare! Men lika glad var norrmannen ändå trots vurpan eller så var han väl lite "bedövad" i kroppen!

  Viken blev fullare och fullare av sländor och även norrmannen uppe på land, nu var det inte bara fåglarna som sjöng utan även norrmannen. Det var den ena "kända/moderna" sången efter den andra, om vi säger så här i hans tillstånd så sjöng han hellre än bra!! Vi kunde inte låta bli att skratta för det var en härlig syn och en riktigt skön gubbe!

  Nu skulle man ju försöka koncentrera sig på sin fluga som guppade runt bland dessa vakande fiskar med en sjungande norrman i land, helt plötsligt sugs min fluga under av en fin fisk som jag lyckas kroka trots allt annat som distraherar runt omkring! Fisken rusar runt i viken och följer med snällt in i håven efter en stunds krigande, detta var en av dom "mindre" fiskarna med perfekta fenor och helt perfekta proportioner, så här skall dom se ut!

  En av torpederna

  Efter en snabb fotografering så får fisken friheten och under denna procedur har även Zoran lyckat få en fisk i samma storlek som min ca 2,5 kilo! Jag snabbar mig att lägga ut flugan igen då en fin fisk är uppe endast ett par meter framför ringen. Fisken tar flugan  endast sekunden efter flugan landar och sen börjar en resa jag sent kommer att glömma! Fisken lägger i en x-tra växel och sticker iväg i raket fart! Fisken är längre och längre ut och stannar inte en sekund utan bara accelererar hela tiden. Nu börjar backningen ta slut och jag tror inte min ögon… Snälla stanna tänker jag och jag hinner inte ens blinka innan den är på väg emot mig. Nu gäller det att veva som bara den och när jag väl vevat in all löslina och fått kontakt med fisken så är den bara några meter ifrån ringen och då var det dags igen! Ännu en rusning men lite kortare denna gången "bara" hela fluglina plus lika mycket backning!

  Ärligt talat vad är det jag har i andra änden på tafsen, efter att ha snurrat runt ringen och gjort mig på gränsen till sjösjuk så får jag upp fisken till ytan, så skådar jag en enormt vacker fisk med spetsiga fenkanter, helt silverblank och en violett rand längst sidan, det är detta jag har längtat efter oavsett om fisken vägde som denna fisk gjorde 3,5 kg eller 1 kg, vilken fisk!! Jag får upp fisken, den åker in i håven och jag lossar försiktigt flugan lyfter upp fisken för fotografering och sedan får den sin frihet igen, vilken känsla! Allt som hänt innan är som bortblåst  och min vän som låna flytringen veckan innan e inte längre någon syndabock!

Regnbågen på 3,5 kg som nästan knäckte rullen för Emin

  Nu var det dags för lite grillat och en kopp kaffe för att smälta allt som hänt hittills denna "vanliga" dag, nu e det endast kort tid kvar till mörkret kommer så vi gör ett sista försök innan hemfärden. Ingen fisk vill vara med på varken nymfer eller torrt, så vi byter taktik och börjar fiska lite "fulflugor" istället som visade sig att fungera. Zoran krokar en fisk även denna i samma område som vi alla fått fisk,  strax utanför vassen, det visar sig att vara en fin fisk som inte alls vill vika för Zorans 10 fotare i klass 6. Han brottas länge med denna fisken och paddlar längre ut för att följa fisken som verkligen inte vill som han vill. Till slut så paddlar han in till land för att låta den dramatiska kampen ha ett lyckligt slut, fisken kommer upp och man hör ett glädjetjut runt "krönet", efter en stunds fiskande och en tappad fisk för Niklas så beger vi oss inåt land för att slänga in "handduken" för det räcker för idag! När vi kommer iland så möts vi av en skinande Zoran med en fisk i famnen på 4,5 kg som är fruktansvärd fin. Han var lika tagen som vi andra var av styrkan av fisken i detta vatten!

På hemvägen i bilen så var det ett gäng  tysta grabbar och trötta av all upplevelse vi insupit denna dagen, detta är vad som gör flugfisket till att vilja göra det om och om igen! Och även en och en annan sjungande norrman livar ju upp stämningen lite x-tra, och allt var nu glömt om hur dagen började för min del! Det finns bara en sak att säga "Slutet gott allting gott"

Emin Lager 2004 ©

Besök gärna h2o Flugfiske, online flugfiskebutik