Sømådal 2005
Text & foto av Mats Sjöstrand ©

  Som flugfiskare i Norden "lider" många av ett angenämt problem. Det är var man ska förlägga sin fiskesemester. Det finns massor av destinationer att välja mellan, oavsett vilken typ av flugfiske man utövar.

  Själv är jag mest intresserad av sk. "sight fishing", jag vill gärna se fisken innan jag börjar fiska. Efter 20 års intensivt fiske har jag tröttnat en del på blindfiske, visst har även detta fiske sin tjusning och kan vara intressant om man prickar in en period då fisken är på gång och framförallt om fisken är närvarande på platsen där man fiskar. Men istället för att blindfiska i timme efter timme finner jag det mycket mer intressant att gå längs vattnet och verkligen försöka att hitta fisk som äter och då menar jag inte nödvändigtvis ytvakande fisk. Det är lika intressant för mig att fiska på fisk som nymfar som på en fisk som äter från ytan.

  Problemet med att se nymfande fisk är att det kräver mycket klart vatten och det finns inte i åarna i närheten av min hemort Helsingborg.

  Därför förlägger jag gärna mina semesterfisken i Norge eller i den norra 1/3-delen av Sverige

  Jag har vid flera tillfälle passerat en trakt i östra Norge när jag varit på väg till andra fiskevatten längre norrut. Ett par gånger har jag stannat till och rekat en timme eller två. Älvarna i detta område har vid dessa tillfälle visat stor potential och verkligen inbjudit till fiske. Det enda jag funnit lite negativt är den stora mängden av besökande fiskare i området. Men trots detta beslöt jag att ge detta område en chans i år.

  Området jag talar om ligger längs väg 26 i östra Norge, väster om sjön Femunden. Denna region fullkomligt genomkorsas av vattendrag. Om man på en karta utgår från Sømådal och ritar upp en solfjäderlik figur pekandes västerut med en radie på 10 mil så kan man hitta fiskevatten som Sömåa, Tufsingå, Sölna, Mistra, Femundselva, Trysilälven, Rena Tysla, Glöta, Hola, Nora, Flena, Glomma m.fl. De flesta av dessa namn klingar välbekant hos många flugfiskare, helt enkelt ett fantastiskt utbud.

Sømåa

  Jag var mest intresserad av att testa Sömåa denna sommaren. Efter en del letande på Internet så kontaktade jag ett par av de företag som har stugor till uthyrning i området. Jag var lite sent ute så jag lyckades inte få tag på en och samma stuga för hela min 14 dagars period utan fick dela upp den på två stugor.

  Första veckan skulle jag bo i Sømådalen Camping och andra veckan i Kroken Hytter.

  Jag körde ut från Helsingborg 27/6 klockan fyra på morgonen, E6: an norrut genom Göteborg, Uddevalla (jag brukar undvika väg 45 mellan Göteborg och Vänersborg genom att köra upp till strax innan Uddevalla och där svänga av mot Vänersborg på väg 44) Vänersborg, Grums, Torsby, Sysslebäck, Trysil, Drevsjö och anlände till Sømådalen Camping vid 13.00.

  Efter installationen i stugan tog jag en tupplur på en timme efter det en snabb dusch sen var man redo för stordåd. Jag gick ner till kiosken för att köpa fiskekort och få lite fiskeinfo. Jag möttes av lite dåliga nyheter. Bl.a  berättades att fisket inte hade kommit igång ännu p.g.a den sena våren. De hade haft snötäckt så sent som slutet på maj och det var fortfarande lite höga och kalla flöden.

  Lite tråkigt att få höra sådan info men vad göra, jag är härdad. Inte har jag lyckats att pricka in perfekta förhållande speciellt ofta under mina 20 år som flugfiskare.

  Tillbaka vid stugan bytte jag om till vandringskängor, var i valet och kvalet om jag skulle ta med mig flugspöt ut. Det verkade ju inte så lovande men tog ändå med det i alla fall. Första rek.turen ledde uppströms.

  Första sträckan uppströms vägbron såg mycket fin ut, men är säkert välbesökt p.g.a vägens omedelbara närhet. Solen sken emellanåt, det var ca 20 grader, lite vind, men trots dessa förhållande så såg jag nästan inga insekter. På tre timmar såg jag säkert bara ett tiotal dag- och nattsländor. Jag fortsatte uppströms, den ena fina sträckan avlöste nästa. Man bara väntade på att se vak, det "luktade" fisk överallt. Detta var en älv precis i min smak, lagom bred. På sina ställen bara ca 10-15 meter bred. Fina utloppsströmmar ut i lugnvatten, massor av fantastiska strömnackar. Jag var ute i ca 4 timmar och när jag kom hem var jag överväldigad över detta vattens troliga fiskepotential. Men antalet insekter jag sett under denna rekognoceringstur bådade inte gott. Hade fortfarande inte gjort ett enda kast.

  Hemmavid stugan igen tog jag tillfället i akt och fylla på mina flugförråd. Det blev mest flympher som bands upp. Eftersom inte några kläckningar syntes borde det vara flymffisket som passade bäst under kommande dagar. Tidigt i säng första kvällen.

Sømåa

  Ny dag, solsken blandat med halvmulet väder och lite vind. Återigen perfekta förhållande. Jag tog en promenad nerströms campen denna dag. Precis bakom campen fanns en kort men kraftig fors, har tydligen varit en bro här en gång i tiden men som nu bara var en ruin. Denna fors rann ut i ett mindre lugnvatten, troligen var här väldigt djupt då det omgavs av höga strandbrinkar på ena sidan. Sen rann älven ut i en mycket fin strömnacke och den ena fina sträckan avlöste den andra. På flera nackar blev jag sittande i timmar och bara spanade efter någon aktivitet. Såg mina första vak denna dagen, det var småfisk som var uppe och åt färdigkläckta insekter. Dock väldigt få vak, nästan inga dagsländor. Såg dock en del vad jag kallar "hagtornsflugor", vet ej vad de egentligen heter men de liknar de hagtornsflugor jag har i mina hemmavatten, små svarta flugor med hängande långa bakben.

  I en pool längre nedströms la jag ut min fluglina för första gången denna semester. Jag fick en del småfisk, alla tagna på min imitation av hagtornsflugan. Såg ingen större fisk på hela dagen. Men jag fick i alla fall mjukat upp kastarmen. En fördel med dåligt fiske är att man får chansen att träna på fiskekasten en hel del. Jag brukar i alla fall ta chansen att träna på olika kast när fiskegudarna inte är på bästa humör. Jag letar gärna upp svåra positioner och kastar sen oavbrutet tills jag är nöjd med presentationen. Detta sätt att utnyttja dåliga fiskedagar ger en mycket bra träning som genast betalar sig när väl fisket kommer igång. Du kommer även att kunna fiska av platser som de flesta flugfiskare bara går förbi därför de anser att det inte går att kasta där.

  Hela första veckan gick i samma mönster, ingen vakande kom igång, jag traskade långa sträckor för att se hela åns sträckning. Måste upprepa mig med att säga att den ena fantastiska poolen efter den andra avlöste varandra.

"Min" stuga på Kroken Hytter

  Den andra veckan flyttade jag till en stuga som ligger längre nerstöms och hyrs ut av Kroken Hytter. Jag hälsades varmt välkommen av Margrete Joten som driver denna stuguthyrning. Min stuga låg i par med en annan. Dessa två stugor låg med 10 meters mellanrum och höll mycket hög klass. De var en större och mycket modernare och betydligt fräshare än min förra stuga. Stugan hade två sovrum, stor toalett med duschkabin, fullt utrustat kök, rymligt tv-rum och en stor veranda. Kroken Hytter är ingen egentlig stugby utan har två stugor till uthyrning vid Sömåa. Dessa ligger mycket nära fina fiskesträckor i Sömåa. Margrete Joten har även stugor vid Risbekken vid sjön Isteren.

  Krokens gård ligger på ett halvö-liknande område som omges av Sömåa som här gör en lång 180 graders sväng. Hela denna sväng är lugnflytande och är enligt lokala fiskare normalt en mycket bra fiskesträcka. Den följs av flera fina strömsträckor, bl.a. en mycket fin strömnacke, nämligen den första nacken efter lugnsträckan.

  Vid denna nacken spenderades många timmar. Den låg väldigt nära min stuga så ofta gick jag ner till denna sent på kvällen när jag tyckte det var för sent att köra någon annanstans. Det var också vid denna nacke som jag fick min finaste fångst.

  Det var en av de sista dagarna av min vistelse. Jag hade mer eller mindre gett upp hoppet om att få uppleva något rejält fiske. Den andra veckan var närmast identisk med den första. Fint väder, lagom vind men inga insekter och nästan inga vak.

Strömnacke i Sömåa, nerströms Kroken Hytter

  Jag kom ner till nacken redan vid 16-tiden, jag satt och spanade i ca två timmar. Inte ett liv syntes så till slut reste jag mig och gick längre nerströms till mer strömmande sträckor. Här fick jag en del småfisk som tog på stripande Variant flugor. En flugtyp som jag brukar använda för att locka upp fisk till ytan trots att inga vak syns i förväg.

  Klockan var nog 20.00 när jag återvände till nacken. Jag hade nog bara suttit i ca 5 minuter när jag såg det första stora vaket mitt ute på nacken. Jag fick närmast hjärtklappning, kunde det vara sant att jag skulle få chansen att fiska på lite rejälare fisk.

  Jag satt kvar i ca 30 min, det ena vaket avlöste det andra. Mitt första intryck var att detta var rejäla s.k. "head and tails" vak. På långt håll såg det ut att vara riktig stor öring som festade på spinners. Jag hade under dagarna innan tittat ut den perfekta platsen att fiska av denna nacken så jag hade redan allt klart hur jag skulle gå till väga. Jag band på en lite större spinner än de som fisken festade på för att locka fisken till att ta just min imitation.

  Jag smög mycket försiktigt ut och satte mig bakom en liten gräs- och buskbevuxen ö som låg i kanten av nacken. Jag hade hjälp av en lite stridare sidoström som rann mellan ön och åkanten hitom nacken. Denna hjälpte till att maskera mina ev. plask när jag försiktigt vadade ut till ön. Sidoströmmen var inte speciellt djup så jag kunde sitta på knä i vattnet vid sidan om öns framkant. Med ön mellan mig och nacken.

Sømåa

  Jag la första kastet lång bak på nacken för att absolut inte skrämma fisken. Flugan landade och accelererade iväg ner mot strömmen. Flugan passerade exakt över där fisken nyligen vakat. Fisken gick upp och tog flugan helt perfekt men jag missade totalt mothugget. Jag svor över min klumpighet, nu skulle jag inte få fler chanser på säkert en timme om det överhuvudtaget skulle komma fler chanser.

  Men till min överraskning så fortsatte fisken att vaka direkt. Så jag la åter ut flugan, igen så tog fisken min imitation. Denna gången kände jag att fisken var krokad i ett par sekunder. Men sen släppte den igen. Nu var det i alla fall säkert att den inte skulle visa sig igen på länge. Men jag chansade och satte ner på knä i strömmen igen och väntade.

  Fisken började vaka igen efter bara någon minut. Nu blev jag dock tveksam på om det verkligen var en öring. Dessa brukar normalt vara borta betydligt längre efter en misslyckad krokning.

  Jag band på en mindre spinnerimitation, för att lättare kroka fisken, och la ut ett nytt kast. Fisken tog återigen min fluga mitt på nacken. Denna gången väntade jag ett par sekunder innan jag gjorde mothugg. Och nu satt kroken ordentligt, men direkt kändes detta kändes konstigt. Fisken försökte inte fly, som en öring normalt gör, det kändes inte heller som en harr. Det kändes faktiskt som en gädda. Jag drillade den ett par minuter, den vände och vred på sig nästan snurrade sig som man har sett att krokodiler gör när de fångat sitt byte.

  Då jag fick den närmare mig så jag att det var en sik, en riktig rejäl sik till och med. Jag fick in den till kanten och höll den under vattnet när jag krokade loss den. Jag höll den kvar ett par minuter i en liten porlande sidoström som var ordentligt syresatt. Men tillslut kändes den rejält pigg på att simma iväg och då lät jag den gå. Det var en mycket fin och vacker fisk, med stor marginal den finaste sik jag någonsin har fått. Jag har i och för sig mycket liten erfarenhet av fånga sik så jag har inte mycket att jämföra med. Men denna fisk var en perfekt avslutning på en annars något mager fiskesemester.

Hola

  Jag var även på kortare turer i både Hola och Tufsingån. En eftermiddag körde jag ner till Isterfossen och Galtströmmen. Men också på dessa ställen var där inget större liv på varken fisken eller insekterna. Nere vid Galtströmmen träffade jag en dansk kille som informerade mig om att det där hade varit samma dåliga fiske hela veckan.

  I sammanfattning var dessa två veckor mycket trevliga och intressanta. Fisket var visserligen inte speciellt bra under just min vistelse, men jag hade fått chansen att reka stora delar av ån.

  Innan resan hade jag farhågor om att antalet besökande fiskare i detta område skulle kännas som besvärande. Men det var helt obefogat, visst träffade jag en hel del fiskare på en del ställen men när man bara vandrat iväg en bit från vägen så hände det ofta att jag kunde fiska hela dagen utan att träffa på andra flugfiskare.

  Jag hade kanonväder hela vistelsen. Boendet i Kroken Hytter var perfekt och jag kan verkligen rekommendera stugorna på Kroken Hytter. Så ring Margrete Joten och boka stuga till sommarens flugfiskesemester. Hela området bjuder även på fina vandringsmöjligheter i fantastisk vacker natur. Det är också relativt nära till Röros, som är väl värt ett besök.

  Detta område kommer jag att återvända till. Just Sömåa, Hola och Tufsingån verkar vara mest välbesökt i tiden runt midsommar. Denna tid erbjuder normalt de största dagsländekläckningarna enligt lokala fiskare.

  En rolig notis är att när jag kommit hem hörde jag ifrån en flugfiskevän som varit i Glomma nerstöms Os och fiskat under samma period som min vistelse i Sömåa och här hade han haft ett kanonfiske med massor av kläckningar och vakande fisk. Typiskt nog krånglade min mobiltelefon så han hade inte fått kontakt med mig under hela tiden. Man ser att i detta område räcker det att förflytta sig 8 mil för att komma från "skitfiske" till drömfiske.

Text och foto av Mats Sjöstrand 2006 ©

Turistinfo:
Engerdal info