Klassiska flugfiskeartiklar

Min torrfluga nummer ett
Nils Färnström om Kolzer Firefly

"Ingen torrfluga har varit en så positiv överraskning som Kolzer Firefly", skriver här den välkände flugfiskaren Nils Färnström. "Det är roligt att hitta en ny fluga som är bra. Ty även om Kolzer i vissa vatten och vid vissa tillfällen skulle svika förväntningarna så har den i alla fall visat sig så suverän att den knappast kommer att sova i flugasken under kommande fisketurer".

  Denna fluga har en viss likhet med Lee Wullfs så till vida att den har delade hårvingar och stjärtspröt av hår. Och den är bunden med Palmer hackel över Gantron fiber vilket gör den nästan osänkbar. När det gäller att finna en högt flytande torrfluga som Kolzer Firefly är det svårt att få tag i någonting som är bättre.

  Så beskrev Dan Bailey, den amerikanske fiskredskapsförsäljaren i Livingston, Montana, Kolzer Firefly i sin katalog. Så jag skrev till honom och beställde ett dussin av Kolzer Red på krok nummer 12. Bailey tillhandahåller även Kolzer Yellow och Kolzer Orange och det är alltså kropparna som görs i olika färger. De binds i fyra krokstorlekar: 8, 10, 12 och 14.

  Nu var väl förväntningarna inte allt för stora då det gällde denna nya hårkrok. Tidigare hade jag fiskat en del med en annan amerikansk bunden efter ungefär samma princip, nämligen Goofus Bug (Humpy) som också har delade hårvingar och stjärt av hår men till skillnad från Kolzer Firefly en tjock, skalbaggsliknande kropp också utformad av hår.

  Humpy ser mycket bra ut och jag trodde på den. Med tanke på vad som ofta sägs - att man fiskar bättre om man tror på flugan - så borde den ha gett bra resultat. Men för min del har Humpy hittills inte visat sig vara någon mirakelfluga. För all del, jag måste bekänna att jag nog inte prövat den tillräckligt mycket. Det blir ju ofta så att märker man att en fluga är bra så får den oftare sitta på tafsen. Men om de första försöken inte utfaller som man väntat så kanske det inte blir så ofta man fiskar med den.

  Tog Kolzer med iver

  Nåväl, första fiskedagen med Kolzer Firefly - det var en dag i juli med relativt lågt vatten och växlande molnighet - gav ett utmärkt resultat. Jag fiskade i en sjö där öringen nu inte alls är utpräglat selektiv utan brukar hugga på litet av varje och där storleken kanske är viktigare än någonting annat. Men öringarna tog Kolzer med förtroende och påfallande iver och i viss mån var det nog därför att den flöt så högt och fint på vattnet.

  Det var nu inte någon engångsföreteelse - under en veckas fiske med Kolzer och olikfärgade Wulff samt min gamla kärlek Royal Coachman Fan Wing fann jag att Kolzer gick nästan bäst.

  Nu är den min torrfluga nummer ett - så länge det varar. Den första entusiasmen brukar ju svalna något om man senare har några mindre lyckade fisken och finner eller inbillar sig att den var nog inte så bra ändå som man trodde. Det var en tid då jag bergfast trodde på Royal Coachman Fan Wing i nästan alla lägen. Men första gången jag måste revidera min uppfattning var då jag en gång fiskade i Bodsjön i Jämtland och fiskerättsägaren Paul Bellander sa - då jag visade honom min Fan Wing:

  - Den där går inte bra här.

  Han hade helt rätt. När man kunde få öringen i Bodsjön att stiga till många olika torrflugor negligerade den RCFW.

  Det är märkligt detta hur olika öringen reagerar inför olika torrflugor. Det har inte alltid med selektivitet att göra. Mina flesta större öringar på torrfluga har jag fått i Dalarnas Storån. Ett tillfälle som jag särskilt kommer ihåg var då fisken verkligen ver selektiv och endast tog någon viss sorts slända medan annat som flöt över den inte tände. Den gången började jag fiska med en Royal Coachman Fan Wing på krok nummer 14. Men öringen brydde sig inte alls om den. Så jag bytte till dunkrokar som mera liknade det som öringen intresserade sig för. Men även nu utan framgång. I ren desperation återgick jag till min Fan Wing och då kom plötsligt den öring som tidigare vägrat och tog den. Hur skall man förklara detta?

Nils Färnström placerar en Kolzer Firefly. Foto: Björn Tång ©

  Positiv överraskning

  Den allround torrfluga som jag nu sätter som nummer två är Birds Stone Fly som jag skrivit om i åtskilliga sammanhang. Ja ännu så länge får jag kanske säga att den är jämbördig med Kolzer - kanske den även kan vara bättre under vissa betingelser. Men det får framtiden utvisa - då dessa rader skrivs har jag bara fiskat en säsong med Kolzer. Men ingen torrfluga har varit en så positiv överraskning som Kolzer Firefly. Då jag en septemberdag i blåsväder prövade den för regnbågen, som vid detta tillfälle dels vakade mycket sporadiskt med långa mellanrum och föreföll rätt kinkig, gav blindfiske med Kolzer överraskande resultat. Gång på gång kom regnbågar upp och högg i allmänhet ganska rejält. En fiskebroder som prövade en liten, svart torrfluga undrade:

  - Vad har du för fluga?

  - Kolzer Firefly.

  Nu har jag bara prövat Red Kolzer men det första jag gjorde då snöflingorna började falla var att skriva till Dan Bailey och beställa dels ett par dussin Red Kolzer och dels några Kolzer Yellow och Kolzer Orange. Nu tror jag inte det gör så stor skillnad om kroppen är röd eller gul respektive orange. Det är nog flugans form och superba flytförmåga som gör susen. Då jag fiskade efter regnbåge med den tog jag tre eller om det rent av var fyra fiskar på samma fluga utan att göra någonting annat än luftkasta litet med den för att torka den. Även sedan den suttit i fiskkäften behöll den sin form. Fiskar man t ex med Royal Coachman Fan Wing med sina sköra vingar så blir det i regel en fisk på en fluga. Har den suttit i fiskkäften är den sedan så tilltufsad att man måste kassera den.

  Jag har prövat en del av Baileys andra kreationer som t.ex Sofa Pillow, en hårfluga vilken har en viss likhet med Birds Stone Fly samt Joe Hoppers Fly, Hornbergs Special, Baileys Bi-Flies och andra mer eller mindre underliga kusar i hår och dun.

  Men ingen av dessa har visat sig vara någon fullträff. Min fiskebroder Lars Å Skarp chansade på Hornbergs när vi fiskade i floden Coln i England, där även Kolzer sannolikt skulle göra en slät figur. Han tog denna oerhört nogräknade öring på en medelstor Hornbergs Special och vi blev nog lika förvånade som öringen.

  Men kanske trots allt även en Kolzer bunden på minsta krok skulle ge utdelning i en "chalk stream".

Foto: Björn Tång ©

  Inte ett enda hugg

  Det är roligt att hitta en ny fluga som är bra. Ty även om Kolzer i vissa vatten och vid vissa tillfällen skulle svika förväntningarna så har den i alla fall visat sig så suverän att den knappast kommer att sova i flugasken under kommande fisketurer. Men man måste ändå alltid räkna med att även den bästa av flugor kan visa sig totalt oduglig någon gång. Medan jag arbetade med denna artikel ringde min fiskebroder Bengt Dahlman, som styr och ställer med Sallerupsdammen i Malmö, och sa:

 - Ska du inte komma hit och pröva. Dom vakar rätt bra.

  Det var en oktoberdag och disigt i luften. Där var elva fiskare vid dammen och de flesta försökte lura regnbågen till hugg med våtfluga. Fisken vakade i intervaller - det kunde komma flera på en gång fast de hade en tendens att hålla sig rätt långt ut utom kasthåll - måhända en naturlig följd av allt kastande varje dag.

  Full av förtröstan placerade jag Kolzer i kanten mot djupvattnet där Bengt sa att dom brukar gå. Men nu fick jag inte ett enda hugg på denna torrfluga. Fjorton dagar tidigare hade jag gjort samma sak efter samma strand och då högg regnbågen i ett kör på min Kolzer. Men nu...

  Jag kanske skulle ha bytt fluga - prövat en liten Black Gnat eller något liknande på liten krok. Men jag var envis och i detta fall gav det inte någon utdelning. En man som inte kunde kasta riktigt med fluga drämde med lina och våtfluga med plask, buller och bång. Han fick trots detta ett par vackra regnbågar under den tid jag förgäves frestade med Kolzer. Han sa:

  - Ja även en amatör kan lyckas ibland. Vad har du för fluga?

  - Kolzer Firefly.

Av Nils Färnström © 1978
Foto: Björn Tång ©