Höger fot främst ger större precision i kastet

Tips inför den kommande säsongen
Av Niclas Andersson

Allt som oftast råkar vi på fiskar som står lite knepigt till och där det gäller att kasta mycket exakt. Det kan vara ståndplatser där strömmen är svårbemästrad eller fisk som äter nära ytan och därmed får ett mycket litet synfält. Men det kan också vara situationer vid fiske i stilla vatten, när man till exempel vill placera flugan i en liten glugg mellan bladen i ett näckrosbälte. Alla dessa situationer kräver mycket precisa kast, och det finns faktiskt en ganska enkel metod för att öka sin "pricksäkerhet" och få flugan att landa exakt där man önskar.

  Vanligtvis står vi med fötterna bredvid varandra när vi kastar på normalavstånd. Vid längre kast vinklar vi fötterna något och en högerhänt kastare skjuter fram sin vänsterfot framför den högra (vänsterhandskastare gör tvärtom). De olika sätten att placera fötterna visar tydligt att kroppens position påverkar kastet, något som vi kanske inte alltid tänker på.

  För att nå full precision i de kast som jag nämner inledningsvis, så kan vi dra en parallell till pilkastning. Att kasta pil kräver högsta möjliga koncentration för att nå bästa precision i varje kast. En högerhänt pilkastare står därför alltid med höger ben främst - det vill säga helt "fel" i jämförelse med vår normala kastställning vid flugfiske. Men varför placerar då pilkastaren sina fötter så? Jo, det ger faktiskt den högsta precisonen!

  Samma sak händer faktiskt om vi också vid flugkastet skjuter fram högerbenet framför det vänstra, vår precision ökar. Denna teknik att placera höger ben främst är bäst lämpad för korta till normala kastavstånd, och det är väl också då vi kräver den högsta precisionen!

  Så även om det ännu är en liten tid innan våren gör sitt intrång och vattnen öppnar igen, rekommenderar jag att säsongen tjuvstartas med lite kastträning på torra land. Prova att kasta prick och konstatera att fötternas placering faktiskt har sin betydelse!

Ett litet insektsnät ger besked om dagens drift

  Gör ett insekts nät

  Även om fisken inte alltid är selektiv, så minskar det knappast chansen till fångst om man har en fluga som imiterar den insekt som finns på eller i vattnet den aktuella dagen. Dessutom är det alltid extra roligt att få fisk på en egen fluga som har en riktig insekt som förebild. Alltså måste man ta reda på vad fisken äter. För detta kan man naturligtvis många gånger använda sig av synen och helt enkelt försöka se vad som kläcker eller flyter med ute på vattnet. Men att helt lita till synen kan vara tveksamt, eftersom man har svårt att se en liten insekt på långt avstånd. Dessutom kan man ju inte alltid se ner genom vattenytan, till exempel om vinkeln är flack så att synstrålarna bryts och det bara blänker eller om det är mörkt eller om vattnet är starkt färgat av humus. Oftast vill man också kunna ta insekterna i handen för att kunna studera dem i detalj, om man nu ska ha dem som förebild vid bindstädet.

  Ett lika enkelt som lärorikt sätt att ta reda på vad som finns på vattnet eller driftar i dess ytskikt är att använda ett insektsnät. Ett sådant insektsnät kan variera i storlek och består som namnet antyder av ett finmaskigt nät, som i vardera kortsida sitter fast i två pinnar av lämplig längd. Pinnarna fungerar som handtag när man håller ner nätet i vattnet. Ett mindre nät på kanske endast 30x10 centimeter med två korta pinnar kan rullas samman och stoppas i en ficka på fiskevästen - och är därmed alltid tillgängligt. Men man kan också tillverka ett större nät med längre pinnar, och där pinnarna får sticka ut några centimeter i den nedre kanten, så att man kan sticka ned dem i botten. Ett sådant nät kan vara halvmeter stort, och då kan man behöva stödja det mot bottnen, eftersom vattentrycket mot nätet annars gör det svårt att hålla. Även ett sådant nät kan naturligtvis rullas samman, men det kräver betydligt mer plats och lämpar sig därför mer för större insektsinventeringar, medan det lilla nätet är tänkt för vanliga fisketurer.

  Det är mycket lätt att själv tillverka sig ett insektsnät. Mats Christensen från Göteborg har till exempel tagit ett myggnät, som han fäst mellan två kinesiska ätpinnar. Men ett par blompinnar eller liknande går också bra. Mats använder två olika myggnät; ett är svart och förhållandevis styvt medan det andra är ljust beige och något mjukare och mer finmaskigt. Färgerna kompletterar varandra och man ser lätt både ljusa och mörka insekter, samtidigt som man med det finmaskiga även får med de allra minsta organismerna.

  När du använder ditt nya insektsnät, så tänk på att prova på lite olika platser i vattnet och på olika djup. Tag också gärna med dig någon bok med vars hjälp du kan identifiera de larver, nymfer, puppor eller vingade insekter du lyckas fånga. På det sättet lär du dig mer om fiskens föda, samtidigt som du får fina förebilder när du sedan sitter och binder dina imitationer.

  Ett bra tips är att använda nätet på de platser där det bildas lite skum på vattenytan, eftersom det normalt är här du finner den största insektskoncentrationen.

Tail-vanten ger gott grepp om fiskens stjärt.

  Tail-vante

  Åtskilliga fiskar kommer undan vid landningen, eftersom vi "glömt" håven hemma. Men egentligen beror nog glömskan på att håven är ett ganska otympligt redskap att bära med sig. Oftast trasslar den in sig i buskar och grenar när vi går på land, och när vi står utvadade vill linan istället sno in sig i den.

  Alternativet är att ha med sig en bomullsvante, som ju inte tar någon större plats i fickan, men som ger ett otroligt bra grepp när man lyfter en fisk runt stjärtpolen. Laxfiskare har använt en sådan vante i långa tider, men den fungerar lika bra när det gäller att få grepp om en "stjärtlös" regnbåge.

  Bomullshandskar finns bland annat i sportbutiker som säljer ishockeyutrustningar, eftersom sådana bärs under hockeyhandskarna. Se bara till att det är vantar utan små plastknottror, eftersom sådana ger motsatt effekt, det vill säga att fisken blir hal som såpa. Plastknottror är vanliga på trädgårdsvantar.

  Tail-vanten fungerar utmärkt, men den rekommenderas inte om du har för avsikt att återutsätta fisken, eftersom fiskens ryggrad kan ta skada av att du tailar den - oavsett om du använder vante eller inte.

Text & foto: Niclas Andersson 1999 ©

Besök gärna Niclas hemsida
http://www.flyfishphoto.com/