Denna artikel presenteras av Fly-Dressing

Vingfjädrar

  Quill kan betyda mycket inom flugbindningen. Det är t ex benämningen på renskrapade hackel- eller påfågelherlsstammar, som används som kroppsmaterial, på framförallt torrflugor. Quill är dessutom benämningen på vingpennor och vingfjädrar som används för att göra vingar på flugor. S.k. quill-vingar, tillverkade av sektioner från vingpennor, är väldigt vanligt på klassiska våt- och torrflugor. Då de är lite knepiga att binda in på ett snyggt sätt och när klassiska mönster som Coachman och Black Gnat minskat i popularitet, har detta vingmaterial försvunnit allt mer. Men under de senaste 10 åren har alltfler flugfiskare återupptäckt de gamla våtflugorna och därför har fler och fler börjat använda vingpennor i sin flugbindning.

Väldigt många flugor som föreskriver quill-vingar, använder sektioner från ankvingpennor. De är lagom långa för att räcka till vingar på våtflugor i de vanliga storlekarna. Dessutom använder man oftast vingpennor från tamänder och då dessa är vita, kan man färga fjädrarna i alla möjliga nyanser. Andfjädrarna är dock för korta och styva för att passa till flugor större än stl. 12, utan då får man välja andra alternativ (se nedan).

Det är inte bara tamanden som får släppa ifrån sig vingpennor till fiskeflugor. Gräsanden, och här är det framförallt hanens vingar, har grå vingpennor, som är väldigt populära som vingar på gråvingade våtflugor, som t ex Blae & Black.

På gräsandens vinge finns dessutom metalliskt blå, s.k. vingspeglar. Dessa djupt, mörkblå fjädrar med vit spets används också på klassiska våtflugor. Den helblå delen blir vinge på Butcher-flugorna, medan den vitspetsade delen används till Heckhamserien.

Som jag skrev ovan, räcker färgad anka till våtflugor i de vanligaste storlekarna. Om man binder större våtflugor eller mindre streamer och vill ha quillvingar, är det färgade vingpennor från Kalkon som krävs. Används på samma sätt som anka, men har längre fibrer.

Naturfärgad, s.k. ekbrun kalkon är originalmaterialet till den populära streamern Muddler Minnow.

Ett alternativ till färgad anka, är skulderfjäder från gås. Detta är mjukare fjädrar, med längre fibrer, men som lättare hakar i varandra, gifter ihop, vilket är en stor fördel om man vill binda flugor med flera färger i vingen som den amerikanska våtflugan Parmachene Belle är exempel på.

Gås-fjädrarna används även till klassiska laxflugor, där man gifter ihop sektioner av olika färger till en hel vinge.

Även gåsens vingpennor är av intresse, och då framförallt från Grågåsens vinge. Dessa stålgrå vingfjädrar är, tillsammans med koppar eller guldwire, det enda materialet till Sawyers Grey Goose nymf. Här bildar fibrer från gåsvingen flugans stjärt, kropp, vingsäck och thorax.

På vingpennan sitter också en mängd korta, platt, styva fibrer, som på flugbindarspråk kallas för Biots. dessa finns på alla vingpennor, men det är framförallt fibrer från kalkon och gås som används till flugbindning. Dessa styva fibrer används till ben, stjärtspröt eller vingsäckar på flugor. Men har också blivit populärt som kroppsmaterial på torrflugor.

Text och bilder Fly-Dressing ©

Alla material som presenteras på denna sida ingår i Fly-dressings produktsortiment som finns att köpa hos välsorterade redskapsbutiker (se lista)