Starta med streamer
Av Anders Möllervärn

Streamer - kort sagt
Streamer är engelska och betyder egentligen vimpel, eller norrskensstråle. Titta på bilderna av flugorna i denna artikel så förstår du varför amerikanerna som är de som uppfann flugtypen, kallar dem för streamers. Tanken är att streamern ska likna ett fiskyngel eller småfisk. Flugorna binds vanligen på stor och rätt lång krok. Färgerna är gärna bjärta och kontrasterande.

  När juniälven går stor och mäktig. Då är det streamern som ger dig chansen att få kontakt med dess största invånare. Men det gäller att anpassa både teknik och taktik efter omständigheterna.

  I vårens och försommarens skogsälv är vattnet oftast högt och strömmen tung. Man ser sällan fisk som är ute efter insekter i ytvattnet. Chansen att få fisk på insektsimitationer är inte stor. Nej, försäsongen är streamerns tid.

  En del flugfiskare har väl ibland tittat lite snett på dem som fiskar med streamer. Det har inte varit riktigt rumsrent med streamerfiske. "Lättspinn" har det hetat, speciellt när streamern lurat stor fisk och puristerna blivit utan blynymfer till trots.

  För så är det. Försommar och streamer betyder stor fisk. Det är nu du har chansen att kroka de äldsta och försiktigaste fiskarna. Det höga vattenståndet ger dem tak över huvudet och en (falsk!) känsla av trygghet.

  Fisk som senare på säsongen skulle fly hals över huvud så fort en lina dimper ner i närheten, kan nu lugnt gapa över en streamer som fiskas inom räckhåll för den.

  Efter snösmältningen börjar vattentemperaturen åter stiga i älvar och åar. Om vattnet är kallare än sju-åtta grader är det mycket svårt att locka en öring att hugga en fluga.

  Det beror på att fiskar är växelvarma djur. När vattnets temperatur är lägre än så, går öringens kroppsfunktioner på sparlåga. Fisken rör sig inte mer än absolut nödvändigt och den äter lite. I takt med att värmen kommer blir öringen mer aktiv och mer intresserad av våra erbjudanden. Öringens aktivitet är som högst vid en temperatur av 15-17 grader.

  STÅNDPLATSER

  Under vår och försommar finner du den stora öringen på, i stort sett, samma ståndplatser som senare på sommaren. Problemet är bara att det kan vara svårt att läsa vattnet när vattenståndet är högt.

  Djuphålor, framför och bakom stora stenar, under djup grovvågig hårdström där du anar storsten under, blanka fläckar, bakvatten, strömkanter och fickor bakom och mellan stenar där det är lugnt vatten. Alla är de platser som är värda att prövas.

  Kom bara ihåg att när vattnet är djupt och strömmen är snabb så hamnar virvlar, bulor och blankvatten längre nedströms det hinder som orsakat dem, än vad du kan tro. Börja alltså att fiska av ganska långt uppströms tecken i ytan.

  Under den här tiden hittar man aldrig fisk i det vitskummande och riktigt snabba vattnet. Dit söker sig fisken när vattnet är varmt och syrehalten låg, det vill säga under lågvattensperioder och värmeböljor.

  Däremot kan du hitta fisk på lugnare sträckor som sällan eller aldrig håller fisk vid lägre vatten, förutsatt förstås att där finns' skydd och lä för strömmen.

En Silver Marabou blir fisklik och fisklig i vattnet.

  VARIERA

  Att fiska med streamer betyder för många att kasta snett nerströms och sedan ta hem lina under tiden som strömdraget för flugan till den egna stranden. Det är en metod som kan fungera väl.

  Nyckeln till framgång i streamerfiske heter dock variation. Särskilt under försäsongen kan det, på grund av det höga vattenståndet, vara omöjligt att gå längs en å och systematiskt "fiska av" tänkbara ståndplatser med kast snett nedströms.

  Ofta är du tvungen att vada ut på några få platser som ser lovande ut. Därifrån får du försöka täcka de heta ställena så gott det går.

  En streamer kan likaväl som en nymf fiskas med kast rakt eller snett uppströms. Uppströmskast är särskilt effektiva när det gäller att få ner flugan djupt.

  Vid kast rakt uppströms tas linan hem så pass snabbt att flugan rör sig något snabbare än strömmen. På så sätt får den liv i öringens ögon. Dessutom är det lättare att känna ett eventuellt hugg om du har kontakt med flugan. Kast snett uppströms, där streamern får "bredsida" sig snett nedför strömmen, är mycket lockande om du tillsätter lite extra liv genom att ta hem lina i korta snabba tag eller genom att vippa med spötoppen.

 SÄTT LITE FART

  Kom ihåg att försöka få flugan att röra på sig på flera olika sätt under utfiskningen. Här kan du hämta inspiration genom att under hopplösa dagar ställa dig på en bro eller någon annan utsiktspunkt och studera rörelsemönstren hos spigg och yngel. Speciellt ska du då lägga märke till hur de rör sig, som avviker från mängden. Det är de som är öringens bytesdjur.

  Vid kast tvärs- och nedströms kan du bara låta flugan driva med strömmen som det hampar sig. Men det är bättre att sätta lite fart på den. Här är variationsmöjligheterna stora. Pröva allt! Långa, långsamma drag i linan, eller snabbare korta.

  Du kan också prova med att ta in fem, tio centimeter med ett kort ryck med höger pek- och långfinger på linan och sedan genast släppa taget och låta linan gå ut igen. Det imiterar en småfisk som sicksackande kämpar sig tvärs över strömmen.

  Den amerikanske flugfiskaren och flugbindaren John Betts har hittat på ett oerhört effektivt sätt att fiska hem streamers på: Ta linan mellan tumme och pekfinger på kasthanden. Använd den andra handen till att mycket snabbt ta hem linan i små korta drag. De ska inte vara längre än två till tre centimeter och det ska gå så pass snabbt som två gånger per sekund! Pröva får du se.

När du kastar tvärsström måste du förlänga
kastet successivt. Mendning är nödvändig.

  TÅLAMOD

  Som regel är det vid den här tiden på året bättre att pröva olika sätt att presentera sin streamer för fisken än att ideligen byta fluga. Variera tekniken, inte flugmönstret.

  Vid högt vatten är det få verkligt lovande ståndplatser som du kan spana in, om du inte känner vattnet väl. Ta dig tid att fiska av dessa platser grundligt. Tror du på en ståndplats - fiska den på olika sätt i åtminstone fem, tio minuter innan du går vidare. Trägen vinner.

  Och låt gärna streamern hänga eller röra sig i draget på sträckt lina ett litet tag efter det att du fiskat ut kastet. Öringen följer streamern ibland och kan fås att hugga om du låter flugan få lite liv där den svävar i strömmen innan du tar hem den för att göra ett nytt kast.

  Också hemtagningen innan linan lyfts för ett nytt kast kan och bör varieras. Tänk på att streamern fiskar även då.

  Strömfickor, blanka lugnvatten på en kvadratmeter eller så, är intressanta mål för en streamerfiskare. I dessa bakvatten som bildas bakom stenar eller andra hinder, uppehåller sig ofta öringens bytes fisk.

  FICKTJUVERI

  Därmed lockar fickorna till sig både öring och öringfiskare. Konsten är att se till att flugan befinner sig i fickan tillräckligt länge för att en öring ska både hinna och våga ta den. Har den några år på nacken, har den kanske lärt sig att sånt som försvinner snabbt ur fickan gör ont om man gapar över det.

  I strömfickor är sekunderna dyrbara. Ett sätt att förlänga streamerns vistelse i fickan är att menda linan snabbt och oupphörligt. Ett annat är att låta linan vila på stenen som givit upphov till fickan med flugan dansar omkring i virvlarna. Nöj dig inte med ett försök. Gör åtminstone sju, åtta kast innan du går vidare till nästa ficka.

  Den mest användbara linan för streamerfiske tidigt på säsongen är en sink-tiplina med snabbsjunkande eller extra snabbsjunkande spets.

  En sådan lina tar ner flugan en bra bit, samtidigt som den medger full kontroll över utfiskningen av kastet eftersom flytdelen av linan obehindrat kan mendas när du så önskar.

  Detta gör att det oftast är möjligt att fiska djupare med sink-tip än med vanlig sjunklina. Behöver du fiska ännu djupare, är det bättre att förtynga flugan än att använda sjunklina.

  STYR FLUGAN

  Flugfiskets styrka är ju att linan kan användas för att styra flugans färd genom vattnet. En stor del av den kontrollmöjligheten går förlorad om du fiskar med helsjunkande lina och inte har möjlighet att menda linan mer än en gång.

  En sink-tip med förtyngd fluga kan bli ett ganska så svårkastat ekipage. Ett inte alltför kort spö med lite seg och slö aktion passar bra för att hiva ut härligheten i älven. Det blir sällan fråga om några längre kast. Fisken står ju för det mesta närmare stranden nu, än senare på säsongen. Många glasfiberspön passar utmärkt till detta fiske.

  Vid val av fluga, är det tre saker du bör ta dig en funderare på: Storlek, färg och uppbyggnad. När det gäller storleken bör du hålla dig mellan streamerkrok 2 och 8. Ju högre och kallare vattnet är, desto större bör flugan vara.

Silver Marabou

Silver Marabou
Stjärt: Tvinnat rött fluorescerande ullgarn
Kropp: Silverchenille
Vinge: Två spetsar av svart maraboufjäder med några påfågelherl över
Hackel: Inget

  EFTERTANKE

  Beträffande färgvalet så kan du gott hålla sig till den gamla tumregel som säger att du ska välja en mörk fluga vid mörka ljusförhållanden och en ljus fluga vid go'väder. Ett inslag av fluorescerande material höjer effektiviteten. Men ta inte för mycket - då kan resultatet bli det motsatta.

  Flugans uppbyggnad vad gäller materialval är värd lite eftertanke. En vinge på en streamer kan vara mjuk och lättrörlig.

  En sådan vinge, gjord av till exempel marabou passar bäst när du fiskar flugan på slak lina eller uppströms. Vingens mjuka fibrer får du spela ut hela sitt mönster av böljande liv.

  Vid nedströmsfiske kan en sådan vinge lätt verka livlös och ligga som ett rakt streck i vattnet, speciellt om det är tung ström. Här passar det bättre med en lite styvare och högre vinge gjord av till exempel ekorr- eller hjortsvans.

  Svarta Satan är en sådan lite slimmad fluga med styv vinge som fungerar mycket bra i tung och snabb ström.

Svarta Satan

Svarta Satan
Stjärt: Gul gås
Rib: Oval guldtinsel
Kropp: Svart flossilke
Vinge: Gul hjortsvans som undervinge, svart ekorre över
Hackel: Inget

TIO TIPS FÖR STREAMERFISKET

1. Ett inte alltför kort spö med lite seg och slö aktion passar bra för det tidiga streamerfisket.

2. Använd en sink-tiplina med snabbsjunkande eller extra snabbsjunkande spets. Den tar ned flugan till fisken, samtidigt som den medger full kontroll över utfiskningen av kastet.

3. Flugorna ska vara i storlekarna 2 till 8. Ju högre och kallare vattnet är, desto större bör flugan vara.

4. Mörk fluga vid mörka ljusförhållanden. Ljus fluga vid bättre väder. Lite fluorescerande material i flugan höjer effektiviteten.

5. Du hittar fisken i djuphålor, framför och bakom stora stenar, under djup grovvågig hårdström där du anar storsten under, blanka fläckar, bakvatten, strömkanter och fickor bakom och mellan stenar där det är lugnt vatten.

6. Tänk på att när vattnet är djupt och strömmen snabb så hamnar virvlar, bulor och blankvatten längre nedströms det hinder som orsakat dem, än vad du kan tro. Börja alltså att fiska av ganska långt uppströms tecken i ytan.

7. Nyckeln till framgång i streamerfiske är variation.

8. Uppströmskast är särskilt effektiva för att få ner flugan djupt. Kastar du rakt uppströms så försök ta hem linan så pass snabbt att flugan rör sig något snabbare än strömmen.

9. Prova John Betts teknik: ta linan mellan tumme och pekfinger på kasthanden. Använd den andra handen till att mycket snabbt ta hem linan i små korta drag. De ska inte vara längre än två till tre centimeter och det ska gå så pass snabbt som två gånger per sekund!

10. Variera tekniken, inte flugmönstret!

Text och bild: Anders Möllervärn © 1991