Allas vår flugfiskenestor och föredöme, Gunnar Westrin, har recenserat boken Flugfiskeliv i Sportfiskarnas tidning SPORTFISKE. Vi saxar några rader: "Ingemar Näslunds nya bok är utan tvekan ett praktverk med välmatad och initierad text och fantastiska bilder. Näslunds behandling av det svenska språket är ypperlig, där en kompott av fakta och möjligtvis en smula självironi stegrar läslusten." "Författaren har en egenartad förmåga att blanda fakta med realiteter som flugval, fiskbiologiska synpunkter, tankar och drömmar." "Boken är njutbar ända in i planket."

Flugfiske i Norden, husorganet för många av landets flugfiskare. Ur numret (Feb 2015), recensenten Tomas Jentzsch:

"Som recensent kan jag ibland tycka att det ges ut en hel del böcker och filmer om flugfiske som känns tämligen överflödiga. Men inte den här gången. Flugfiskeliv i strömmande vatten är en bok som jag förbehållslöst kan rekommendera. Med rikt bildmaterial och välskriven text i fint balanserat samspel blir den en helhetsupplevelse att inspireras av inför en kommande flugfiskesäsong."

Pelle Klippinge, författare och förgrundsfigur inom svenskt lax- och havsöringfiske: "Har slukat kapitel efter kapitel och känner att det är det bästa jag läst på flera decennier. Skönt och lagom analyserande, balanserade kapitel, djuplodande stundtals, fiskarglädje, feeling, ja massor av feeling förresten. Ena överdådiga bilden efter den andra i tillägg, sländor bara sprutar förbi liksom vackra öringar, fjäll, kompisar, kaffekåsor, strömmar, luspar och hela baletten. Kan bara applådera och gratulera er till en gedigen insats av sällan skådat slag."

Tidningen Turist nr 1 2015 "Därför bjuds vi 208 sidor tankar, möten och drömmar i text och bra bilder där inbitna får lära mer om sig själva och sin värld. Tack. Nu kan vi "onormala" sjunka ner i läsfåtöljerna. Bort till stränderna, bruset, doften, de vakande fiskarna och allt som är våra liv med harr- och öringfiske i Sverge."

Jan-Åke Fritzson, småländsk flugfiskeprofil:

"Tack för några mycket trevliga timmar då jag försjunkit djupt i nya boken "Flugfiskeliv". Den kåserande, reflekterande och med fakta fyllda texten - uppbackad med förnämliga foton - har gjort det svårt att slita sig från den. Att läsa den mitt i vintern gör läsupplevelsen ännu större och gör det också lite lättare att klara av den tid då längtan ut till våra strömvatten är som allra störst.

Den bästa bok inom området jag läst på många, många år! Tack!"

Av Stig Torniainen, flugbindare i Järpen:

Ingemareffekten

På 50-talet samlades vi runt radioapparaterna för att följa Ingos bravader i boxningsringen. På 70-och 80-talet stannade Sverige när Stenmark for nerför pisterna. Kommer själv ihåg hur vi samlades i skolans bibliotek för att följa åken. Nu har en ny Ingemar drabbat oss. Ikväll tror jag att det ligger flugfiskare, som glömt tid och rum, utsträckta i soffor i bl a Duved, Hallstavik och Uppsala och njuter av Ingemar Näslunds och Lars Häreblads bok Flugfiskeliv i strömmande vatten.

Den är så mycket bättre än alla fiskeböcker som getts ut de sista åren. Ja, jag kommer inte ihåg när jag senast läste en så bra bok. Ingemar är en mästare på att uttrycka sig i skrift. Här finns härliga reflektioner från olika fiskevatten som gör att man gärna drar på munnen och nickar igenkännande. Lars bilder är underbara och illustrerar berättelserna på ett fint sätt. Det är ingen bok man ska sluka i ett nafs, utan läsa med eftertanke. Själv njuter jag av ett kapitel per kväll. Köp den på waterlife.se och ge den som present till dig själv eller till en fiskande kompis.

Av Patrik Bergqvist, fiskevårdare och flugfiskare i Hallstavik:

Om det är Ingemar som tonsatt Lars bilder, eller om det är Lars som ”målat” Ingemars texter med sin kamera vet jag inte, troligtvis en kombination av båda. Detta är som en 3D upplevelse i bokform, man sugs in och deltar.

Det är redan mörkt som i ett gruvschakt ute när man går hem från jobbet, och så här års ackompanjeras stegen hem ofta av tunga regndroppar. Flugfisket så som jag helst vill ha det, känns långt bort, till och med så långt bort att det är svårt att se och jag får bläddra otaliga sidor i kalendern innan det åter står, ledig, fiske i Jämtland.

Stegen hem i regnet kanske inte blir lättare, det vore en överdrift, men väl hemma, nedsjunken i soffan så blir valet enkelt. Istället för att stirra in i dumburken så tillbringar jag nu om kvällarna min tid, med läsglasögon på och med boken Flugfiskeliv i strömmande vatten framför mig.

Jag hade den stora glädjen att i tidigt skede få läsa och kommentera två av texterna som sedan tog plats i boken, så jag hade mina aningar om vad som komma skulle. Ingemars texter och Lars bilder tar mig bort från soffan, höstmörker och regn, tillbaka till stunden runt elden och det pågående samtalet med goda vänner delandes en panna kokkaffe. Bokens texter är som hämtade från dessa stunder, där reflektioner, tankar och idéer om livet som flugfiskare utbyts, ofta uppblandade med humor, eftertänksamhet och en stor dos harmoni.

Ingemar ställer i boken frågan, -varför håller vi på med det här?

För mig är svaret de texter och de bilder som sedan följer i boken. För de båda vännerna förmedlar verkligen känslan i de jag söker i mitt flugfiskeliv.

Texten delger oss ett tidsdokument, klippt rakt upp och ner ur några goda vänners jakt på de där sekunderna av inre frid, men samtidigt vener fullpumpade av adrenalin, som kommer till oss när flugan försvunnit i en vakring och den första rusningen tar sin början. Jag som läsare blir ganska snart ett med boken och jag känner själv att jag ganska ofta dra på munnen eller nickar igenkännande. Detta är också en bok för alla dem som ännu inte fallit i den djupa fångstgrop som flugfisket är, som otaliga veckor blivit lämnade hemma, då vi redan frälsta åkt iväg på våra resor. Här kan dessa, vänner, familj, nära och kära, få svar på den fråga Ingemar ställde, - Varför håller vi på med det här? eller – Varför håller NI på med det här? Jag menar inte att de genom att läsa boken kommer att förstå, men den ger ett bra svar på en svår fråga, och delvis vecklar Ingemar ut det invecklade.

Hans Lidman, Mikael Engström, Gunnar Westrin, Leif Milling och några till, alla har på sitt sätt förgyllt mina vinterdrömmar om vakande fisk i mina drömmars strömmar genom åren. Ingemars och Lars bok är inget undantag, den fyller sin plats, den till och med tar sin plats, med all rätt.

För detta är ett helt eget uttryckssätt i både text och bild, så olikt mycket av det som kommit under de senaste åren. Ingemar skriver själv i boken att han gillar att det kommer nya sätt att uttrycka sig och det kommer nya influenserna, i och med att flugfisket sprider sig både mellan könen och i åldrarna.

Jag gillar det jag också, inget tal om det, men detta är en berättande form som går rakt in i min flugfiskesjäl. Borta är rad efter rad om utrustningens förträfflighet, den rätta prylen på huvudet eller hipfaktorer så höga att man måste gå på tå för att bära upp den. Boken försöker inte påverka mig som läsare till något som jag kanske inte är, där finns istället en underton och en uppmaning till att ge dig ut med sitt gamla eller nyinköpta flugspö och uppleva denna den bästa av hobby´s. Där finns känslan, upplevelsen och en kärlek till flugfisket, som ibland driver oss till vansinne, men som allt som oftast ändå ger oss den oas vi söker från vardagen.

Lena Endré utbrister i någon av alla Götakanalfilmer, -Dé här är jäääävligt bra. Och jag är beredd att använda samma breda svenska i mitt omdöme om denna bok.

Av Per Stadigh, laxorakel i Uppsala:

Jag är jämngammal med Ingemar. Kommer liksom honom från en norrländsk miljö där fisket var en självklarhet. Nät, utter, långdrag, wobbler i sjön eller mask, spinnare, släplina eller fluga och dupp i älven. Fångstinriktat fiske efter öring och röding i Åretrakten där nöjet i karg luttersk anda skulle rättfärdigas med visade resultat.

Därför slås tonen i denna utmärkta bok för mig an i de rader där Ingemar beskriver lusten att få börja fiska med fluga, utan att att ha mallar att gå efter. Fumlande försök, inte utan omgivningens kritiska blickar. Så var det för mig med. Kämpade i motvind med både kastande, klädträttrande och med släktens först skeptiska och sedan aningen avundsjuka blickar. När jag läser den passusen i boken slår det mig att tonåringens sug efter flugfisket, detta mera och komplicerat annorlunda, inte kan vara olikt att bära på hemligheten att vara gay (ni är väl moderna nog att klara liknelsen...? ). Att komma ut som flugfiskare i ett lantligt sammanhang, fortfarande präglat av självhushållning, var något annat i skarven -60 och -70 tal än vad det är i dag.

Hela texten präglas av humanism. Av att både förundras av, och lite trevligt folkbildningsaktigt, att vilja förmedla och delge. Den är full av unika tankar och resonemang vilket bara där skiljer boken från 95% av alla de hundratals böcker jag plöjt sedan jag ”kom ut”. Här slipper vi rabblandat om flugfiskets historia eller de träliga citaten ur äldre verk. Det är nytt, fräscht och undrande. Dessutom förbaskat roligt. Gerald Kuss lurar ibland runt hörnet. Den som inte redan fiskar och inte drabbas av svår fiskelust under läsningen finns inte. Jag tror faktiskt att många som inte alls fiskat kan komma att känna det stora suget efter det vilda och sköna livet längs älven.

Bilderna är otroligt bra. Men med boken så färsk (läser än om och upptäcker) klarar jag inte riktigt att ta in dem än. Texten mullrar och stökar om. Gräver nya gropar och rensar fram bottnar jag glömt. Ta bara harren. Den vill jag möta igen. Ratad i 30 år till förmån för laxar snart sagt jorden runt. Se där det bästa med denna oundgängliga bok: att visa det himmelskt stora i det alldagligt lilla. Stort tack för ett brasfiske som spöar de allra flesta riktiga jag varit med om!!