Glömda nattsländeimitationer
Av Zeljko Babic

Många bra flugmönster glöms bort och ersätts av nya modernare. Men fungerar verkligen inte gårdagens flugmönster lika bra idag som de en gång gjorde? Zeljko Babic har rotat bland gömmorna och har hittat två bortglömda klassiker från Bosnien som har räddat många tröga fiskedagar.

Två klassiker för svårtrugad harr

  Under nästan fyra decennier som flugfiskare, guide och flugbindare har jag haft förmånen att träffa och lära mig nya saker av flera duktiga flugbindare och flugfiskare från hela Europa. Alla har något intressant att visa eller berätta, särskilt de som har flugfiskat betydligt längre än vad jag själv har gjort. Många bär på historier om flugor, fiskare och upplevelser som hjälper oss att förstå varför vår flugfiskekultur ser ut som den gör i dag. I mitt hemland, Bosnien finns en lång och framgångsrik flugbindningstradition som det tyvärr sällan talas särskilt mycket om i dag. Det är synd. För en modern flugbindare finns det nämligen mycket inspiration och kunskap att hämta från gångna tiders europeiska flugmönster.

  Några blir till klassiker

  Under tidevarven glöms många flugmönster bort och ersätts av nya och bättre. Men några få, särskilt framgångsrika mönster, ärvs och förs vidare in i nästa generations flugfiskare. Det är sådana flugmönster som till sist blir till klassiker.

  I dag finns ett stort intresse av att bevara vår europeiska flugbindartradition. Det är bra. Utan kännedom om vår historia blir vi rotlösa och saknar den ryggrad som allt nytt utvecklas ifrån. I Balkanländerna finns det några eldsjälar som har lagt mycket tid och efterforskning på att leta upp lokala originalmönster. Bland annat kan nämnas Milan Petrovic från Serbien, Mladen Merkas - Goranin från Kroatien och Dr Horvat från Bosnien-Hercegovina.

  För den som vill lära sig mer om äldre tiders flugmönster från Balkan kan jag varmt rekommendera följande böcker: Leksikon Ribolovnih Musica - författare Mladen Merkas - Goranin och Tajne Musicarenja - författare Jovan M. Petrovic

  I denna artikel har jag valt att presentera två äldre bosniska nattsländemönster, gjorda efter de originalbeskrivningar som finns. Båda mönstren har naturligtvis även fungerat utmärkt flera skandinaviska vatten, allt från sydsvenska put and take-sjöar till nordliga harr- och öringströmmar.

Vet behövs inte särskilt mycket material
för att binda de bosniska nattsländorna

  Fiske i Finnmark

  Troligtvis fanns det inte någon vackrare plats att vistas på denna sommarvecka än i de anonyma Finnmarksfjällen. Solnedgången över sjöns utlopp och de försiktiga vakringarna på nacken lugnade min värsta fiskeiver. Helt uppslukad av detta fantastiska sceneri glömde jag nästan bort anledningen till varför jag kommit. En stund senare väcktes jag hastigt upp av ett kraftigt vak. På vattenytan framför mig såg jag flera nykläckta nattsländor irra omkring - kläckningen hade äntligen börjat.

  Det var i mitten av augusti och jag hade tillsammans med några vänner åkt till norska Finnmark, åtta mil norr om Alta, för att testa områdets omtalade harrfiske. Eftersom det var mitt första besök till området var jag full av förväntan över att fånga stor fisk men också av ett spännande fiske. Efter några dagar visade det sig att mina förhoppningar hade infriats. Vi hade både haft tur med väder, vattenstånd och kläckningar och fisket hade nästan varit löjligt bra. Harren verkade ta på vad som helst. Det spelade ingen roll vilken fluga som serverades, de tog den ändå. De allra största som visade sig mer sällan och fick man chans att kasta på dem så var de omöjliga att lura.

  Svårtrugad harr

  Den fantastiska kvällen vid utloppet skulle snart visa sig bli betydligt knepigare än någon annan kväll. Stor harr hade rört sig utifrån sjön ner mot ån för att kalasa på överflödet av den stora nattsländekläckningen. Överallt syntes nattsländor springa över den blanka sjönacken samtidig som stora ryggfenor och breda fiskryggar idogt bröt vattenytan.

  Men oavsett vilka flugmönster jag prövade så verkade de ändå inte intresserade av att ta. Jag bytte flitigt mellan olika flugstorlekar och färgkombinationer, men ingen av mina flugor verkade intressera harren denna kväll.

  Frustrerad letade jag i mina flugaskar efter något annorlunda, något som jag inte hade prövat tidigare. Plötsligt hördes glada skratt från mina kompisar som äntligen hade hittat vad fisken ville ha, sjunkande nattsländepuppor. Sjunkande flugor på vakande fisk, aldrig tänkte jag, och fortsatte att leta vidare efter den rätta torrflugan. Frågan var bara om den fanns, jag var inte helt övertygad. Till sist knöt jag på en av mina klassiska bosniska nattsländimitationer som så ofta har fungerat på svårflirtad harr i ån Pliva. Flugan med den brunfärgade kroppen och den grå vingen såg nästan identisk ut jag flugan i närheten av den närmsta vakplatsen. Därefter gick allt snabbt, tveklöst tog harren flugan. Efter sedvanlig kamp lyckades jag till sist håva den, en fantastisk harr på hela 59 centimeter! Den bosniska nattsländan visade sig senare vara kvällens "code cracker" och lurade flera fina harrar att ta.

  Imiterar flera stadier

  Efter den makalösa fiskenatten i Finnmark har jag ofta funderat på vilka av flugans egenskaper som var avgörande för att fisken valde just den när inget annat fungerade. Men den enda rimliga förklaring jag har kommit fram till är att den ligger ganska djupt ner i ytfilmen och möjligen kan uppfattades som en dränkt nattslända. Någon annan förklaring kan jag inte komma på. Ofta väljer fisken hellre en lågt liggande insekt på grund av att den är lättare att komma åt än exempelvis en nykläckt slända.

  Efter det lyckade fisket på Finnmarksvidda prövar jag alltid mina bosniska nattsländor i alla nya vatten jag besöker. Och visst fungerar de, minst lika bra som vilka moderna flugmönster som helst. Förutsatt att de till storlek och färg matchar de nattsländor som kläcker förstås.

  Det fungerar också bra att använda dem som kläckare, men då krävs några mindre justeringar. Ersätt vingen med ett litet thorax, ett par antenner, och gör hacklet av CdC istället.

  Material och bindteknik

  De två nattsländemönster som jag har haft särskilt stor framgång med heter Smedja Poskaka och Plivski Suk. Dessvärre går det inte att helt följa de ursprungliga bindbeskrivningarna. Dels beroende på att en del av materialen inte längre finns att köpa, dels för att vi av etiska skäl inte vill använda fjäder från allt mer sällsynta fågelarter. På den tiden som dessa flugor utvecklades var tillgången på bindmaterial begränsad och man tvingades använda det som fanns att tillgå i naturen eller i hemmet. Många flugkroppar gjordes därför av exempelvis olika sy- eller textiltrådar från strumpor, hampa eller silke. Som bindtråd användes ofta fibrer från strumpbyxor, dessa var tillräckligt tunna och enkla att jobba med.

 Smedja Poskaka bjöd på flera vackra troféharrar

  Materialen gav flugorna sina namn

  Till flera bosniska nattsländeimitationer användes ofta vingmaterial av olika ugglor, tjäder, korp, kråka, rapphöna och andra vildhöns. Det vingmaterial som ingick i flugans mönster utgjorde sedan en del av flugans namn, så som Gul uggla, Grå dvärguv, Tjädern eller Grå/ Brun rapphöna för att nämna några.

  Flera av de ursprungliga vingmaterialen finns att köpa i välsorterade sportfiskebutiker, några av dem finns inte alls finns att få tag på. Men som tur är så har originalmaterialen inte några större fiskliga fördelar och kan därför bytas ut mot andra liknande material. Till båda dessa flugmönster ingår ugglefjäder i vingarna. Ibland går det att hitta ugglefäder ute i skogen om man letar, men betydligt enklare är det att ersätta dessa med exempelvis fasan eller rapphöna. Om flugan ska påminna om originalflugan så bör emellertid vingmaterialet vara vattrat. Hoppas att några intresserade flugbindare vågar anta utmaningen att binda och fiska med någon av dessa klassiker, jag kan garantera att de fungerar!

  De båda nattsländemönstren Smedja Poskaka och Plivski Suk är stiltypiska för området kring den bosniska ån Pliva. I dag anses Pliva av många vara en Europas bästa flugfiskedestinationer efter grovvuxen harr och öring. Ån ligger i centrala Bosnien nära staden Jajce. Under de senaste åren har hela området utvecklats som turistmål, till stor del på grund vacker natur och åns kristallklara vatten som ofta jämförs med öringströmmarna på Nya Zeeland.

Material- och bindbeskrivningar

Smedja Poskaka

Krok: Stl. 12, TMC 100.
Bindtråd: Svart. TMC 16/0.
Kropp: Ljusbrunt polygarn eller flossilke.
Kroppssida: Mediumbrunt polygarn eller flossilke.
Ribb: Kraftig ljust olivfärgad tråd.
Hackel: Mediumbrunt tupphackel.
Vinge: Grå ugglefjäder. Som substitut används antingen rapphöns- eller fasanhackel.

1. Täck krokskaftet med bindtråd och fäst sedan en bit ljusbrunt polygarn som senare ska fästas in som rygg.

2. Fäst ribbingen och därefter två mörkbruna garnbitar pa var sin sida av krokskaftet.

3. Linda fram bindtråden till mitten av krokskaftet och fäst in en tjockare bunt ljusbrunt polygarn.

4. Linda det sist infästa polygarnet till en vältaperad kropp, bindträden ska hänga framför kroppen.

5. Vik fram och fäst det mediumbruna polygarnet längs kroppens båda sidor.

6. Vik över det ljusa polygarnet längs ryggen, men akta så att det inte glider ner och täcker de mörkare sidorna. Ribba sedan hela flugkroppen med den kraftiga tråden.

7. Fäst in den spräckliga vingen så att den ligger placerad längs flugkroppens ovansida. Preparera och fäst in hacklet tätt framför vingen.

8. Linda ett kraftigt torrflugehackel fram till krokögat, avsluta med en whipfinish-knut och en droppe lack.

Plivski Suk

Krok: Stl. 12, TMC 100.
Bindtråd: Svart. TMC 16/0.
Ribb: Svart bindtråd
Kropp: Grön tråd eller flossilke
Hackel: Mediumbrunt eller svart tupphackel
Vinge: Original grå dvärguv. Som substitut används rapphöna eller fasanhöna.

Av Zeljko Babic © 2016
Besök gärna Zeljko's hemsida
http://www.guidepool.eu/