Royalflugor - vackra attraktorer
Av Sune Adolfsson 1991

Vackra flugor kan många gånger vara effektiva. De färggranna skapelserna lockar ibland den trögaste öring eller regnbåge till hugg. De attraherar fisken på ett speciellt sätt och dagens torrflugehackel ger flugorna "superflyt".

Royal Wulff, Royal Parachute, Royal Trude och Royal Humpy

  Likt små segelbåtar gled dagsländorna fram på vattenytan. Det var i början av juni och en stilla sommarbris fläktade in över tjärnen. Jag befann mig vid ett mycket trevligt öringvatten i södra Dalarna. Sländorna svärmade rikligt och fisken tog för sig av det dukade "smörgåsbordet". Vattnet var väldigt klart och öringen var känd för att vara mycket svårlurad. Jag var förstagångsbesökare vid tjärnen och gick mest runt och rekognoserade. I en vik i tjärnen stod en äldre man och svingade sitt flugspö. Av fångsten att döma hade han lyckats ytterst väl med flugvalet. På en sten vid strandkanten låg ett par mycket välvuxna öringar och blänkte i soldiset.

  Vi började samtala och han visade mig sin fluga. Det var en vacker, färggrann torrfluga och den var en skönhet att beskåda för ett flugbindaröga. Han berättade att den flugan ofta brukade fungera bra vid den här årstiden, trots att den inte var en direkt dagsländeimitation. Vi pratades vid en hel del och över en kopp kaffe utbyte vi några flugor. Något senare knöt jag på den vackra torrflugan på tafsen. Några luftkast och den svävade ut över vattenytan. Den eftermiddagen lyckades jag fånga en fin naturlig öring. Medan jag rensade och lade ned fisken i korgen, tittade jag bort mot mannen i viken. Hans flugspö böjde sig ordentligt och något stort och tungt plaskade i vattnet utanför. Det var ingen tvekan, den här gången hade han lyckats lura en av gammel-öringarna i tjärnen.

Flugbyte på en sten i forsen

  Hårvinge och hackel

  Ovanstående lilla berättelse utspelade sig för många år sedan. Mycket vatten har passerat under bron sedan dess, berättaren har blivit äldre och flugorna har förändrats. Det var första gången jag såg en Royalfluga och jag minns mycket väl vilken vacker flugskapelse jag tyckte det var.

Royal Coachman (bunden av Mats Sjöstrand)
(Originalverisionen av denna flugan skapades av 1878 by John Haily, NY, USA)

  Den så kallade ursprungsflugan till dagens Royalflugor är gamla klassiska Royal Coachman. En variant av den flugan var Royal Coachman Fan Wing, som bands med vit vinge från mandarinandens bröst. Denna fluga var en av 70-talets mest populära torrfluga i Sverige. Mycket beroende på flugfiskaren och författaren Nils Färnström, som hade Royal Coachman Fan Wing som en av sina favoritflugor.

Royal Coachman Fan Wing (bunden av Mats Sjöstrand)

  Den tidens Royalflugor hade inte något bra torrflugehackel och quillvingarna gick sönder väldigt lätt. Dagens flugor har vita hårvingar och blir betydligt hållbarare. Idag kan vi också få tag i fullgott torrflugehackel och det har starkt bidragit till flugornas ökade fiskbarhet. För bästa flytförmåga bör hackel från genetiskt framodlade tuppar användas för till exempel Hoffman eller Metz.

  För att motverka att flugan tippar över och ställer sig på huvudet, kan man linda hacklet vänt konvex runt kroken (hacklets baksida vänt framåt mot krokögat).

  Attraktorflugor

  De flesta flugfiskare är nog idag imitationsfiskare och använder flugor som efterliknar den naturliga sländan. Royalflugor är egentligen inga direkta imitationer, utan tillhör kategorin attraktorflugor. Jag har vid några tillfällen samtalat med fiskare som uteslutande använder den här typen av flugor. Deras fiske bygger inte alls på vad fisken äter för tillfället, utan det är färgen och formen på flugan som lockar till hugg. En annan fundering är att fisken möjligtvis hugger i ren aggressivitet på den färggranna attraktorflugan.

  För en imitationsfiskare kan det tyckas förvånansvärt att fisken visar intresse för den här typen av flugor och speciellt när den inte liknar det fisken äter för tillfället. Men som vanligt är det långt ifrån alltid fisken och fiskaren tänker på samma sätt.

  Bland attraktorfiskarna står de flesta Royalflugorna "högt i kurs". Speciellt sedan de har blivit hållbarare och det finns flera intressanta varianter att välja bland.

  Fickfiske

  Jag har vid några fiskebesök gått in för att enbart använda attraktorflugor och inte alls tagit hänsyn till vilka sländor som har svärmat för tillfället. De jag har provat mest är just fyra stycken väldressade Royalflugor. Det är Royal Wulff, Royal Trude, Royal Humpy och Royal Parachute. Det finns ytterligare Royalflugor, men de här tillhör de vanligaste.

  De tre förstnämnda har fungerat bäst vid så kallat fickfiske i strömpartier, mellan stenarna i forsen. Ett mycket trevligt flugfiske, men det kräver bra hackel på flugan och att den är väl impregnerad med fett eller flytvätska. Royal Parachute däremot har gått bäst vid stillvattenfiske. Speciellt effektiv har den varit då Sjösandsländan har svärmat. På grund av flugans storlek och vingens silhuett har den då troligtvis uppfattats av fisken som en naturlig Sjösandslända.

  Vid fiske i strömmande vatten har jag några gånger varit med om att Royalflugor har varit bra "fishfinders". Öringen har alltså avslöjat sin ståndplats och stigit på flugan, men inte huggit fast. Har senare kunnat kroka fisken på en mer exakt imitationsfluga.

  Så binder du en Royal Wulff

1. Fäst in bindtråden och linda en bit bakåt. Linda framåt igen och fäst in en bunt vita kalvsvanshår, med spetsarna framåt. Dela hårbunten till två vingar. Lyft upp och fixera vingarna med bindtråden (bindtrådsåttor). Den färdiga vingen ska vara i V-form och något framåtlutande.

2. Linda bindtråden bakåt till krokböjen. Välj ut ca.10-15 strån från Bucktail. Fördela den jämnt och bind in stråna som stjärtspröt.

3. Bind in två påfågelherl och linda med jämna varv ca. 2-3 mm framåt och bind fast. Bind in en bit rött flossilke och linda fram bindtråden till ca. 2-3 mm bakom vingen.

4. Linda flossilket i jämna fina varv framåt och bind fast. Fäst in två påfågelherl.

5. Linda påfågelherlet 2-3 mm och bind fast. Fäst in 1-2 tupphackel av god kvalitet. Vänd hacklet så hackelstråna pekar framåt (konvex).

6. Linda hacklet i jämna varv och bind fast. Böj tillbaka hacklet något och forma huvudet. Avsluta med whip-finisher. Lacka huvudet och flugan är färdig.

  Royal Wulff (Skapad av Lee Wulff)

En flugklassiker i sammanhanget, skapad av fiskelegenden Lee Wulff och en måste-fluga i varje sann attraktorfiskares flugask. En trevlig fluga att fiska med, speciellt i forspartier. Kan provas hela säsongen.

Krok: CH. Dry Fly Hook nr. 10-14
Bindtråd: Svart Flymaster
Stjärt: Naturlig brun Bucktail
Kropp: Påfågel - rött flossilke - påfågel
Vinge: Vit kalvsvans Hackel: Brunt tupphackel

  Royal Parachute

Liknar en färggrann stor dagslända. Har fungerat bäst i maj - juni. Impregneras väl för bästa flytförmåga.

Krok: Mustad 94831 nr. 8-12
Bindtråd: Svart Flymaster
Stjärt: Naturlig brun Bucktail
Kropp: Påfågel - rött flossilke - påfågel
Vinge: Vit kalvsvans. Inbunden rakt upp.
Hackel: Brunt tupphackel. Lindat parachute.

  Royal Trude (Skapad av Carter H. Harrison Sr. Illinois, USA)

En attraktorfluga i nattsländestil. Har stundtals fungerat bra trots att inga nattsländor har svärmat. Bästa tid försommaren och hösten.

Krok: CH. Dry Fly Hook nr. 10-14
Bindtråd: Svart Flymaster
Stjärt: Guldfasantippets
Kropp: Påfågel - rött flossilke - påfågel
Vinge: Vit kalvsvans eller Ricky Mountain-hår
Hackel: Brunt tupphackel

  Royal Humpy (skapad av Jack Dennis)

En av Amerikas mest populära attraktorfluga. En överraskningarnas fluga, kan helt plötsligt locka den trögaste öring till hugg. Skalbaggeliknande fluga och kanske den svåraste att binda av "Royalgänget". Ett tips är att börja med vingen. Väl värd att provas hela säsongen.

Krok: Mustad 94833 nr. 8-12
Bindtråd: Röd Monocord A
Stjärt: Brun Bucktail
Kropp: Rött flossilke
Rygg: Naturligt- eller brunfärgat hjorthår
Vinge: Vit kalvsvans

Söndagen den 28 april 1991 var en sorgens dag för amerikanskt flugfiske. Lee Wulff dog bakom spakarna på sin Piper Super Club när han skulle förnya sin pilotlicens. Lee Wulff blev 86 år. Vi är många som har haft nytta av hans nyskapelser, inklusive Wulff-serien med torrflugor. Jag hade förmånen att videoinspela honom bindandes en vit Wulff-fluga.
- Du använder aldrig bindstäd? frågande jag honom.
- Nej, vi hade inget i Alaska när jag började binda, svarade Lee.
Att se Lee Wulff arbeta utan bindstäd var någonting man inte glömmer. När han avslutade flugan, undrade jag om han kunde identifiera sin fluga om någon visade honom en fluga och frågade om den var hans verk.
- Ja, det är lätt. Mina flugor har inget huvud, bara fyra halvslag.
Den dagen band han också en midge i storlek 28 utan bindstäd.

Av Poul Jorgensen 1991

Lee Wulff vid flugbindartträff i USA