Material & metoder I
Att utnyttja
naturmaterialens egenskaper och välja rätt storlek på fjäder och hår
Text och
foto: Anders Isberg
Att en fluga är
mönsteräkta betyder inte automatiskt att den är bra. När man binder med naturmaterial
krävs insikt om varje materials speciella föutsättningar
Flugbindning är ett
konsthantverk. De bästa flugorna binder man därför när man sitter ner i lugn och ro
och känner sig harmonisk. Då försvinner också automatiskt många slarvfel och man ger
sig tid att studera och välja material på rätt sätt. Det bästa generella rådet är
därför att aldrig ha bråttom när man binder flugor, och att se till att man sitter bra
och bekvämt och har god belysning. Bind hellre få men bra flugor än många men
slarviga. Som
flugbindare måste man också lära känna sina materials egenskaper för att kunna se
deras möjligheter och begränsningar. Under många hundra år bands flugor enbart med
naturmaterial, medan vi idag binder omväxlande med natur- och syntetmaterial.
Naturmaterialen ställer emellertid helt andra krav på materialkännedom, och det är om
utgångspunkterna för hur man väljer och binder med just naturmaterial som denna artikel
handlar. Främst vänder den sig till yngre flugbindare, som fått sin introduktion till
flugbindningen via syntetmaterialen och som sedan fortsätter att binda och behandla
naturliga material på samma sätt, vilket resulterar i sämre flugor.
Lång tub - långt hår. Kort tub - kort
hår.
Undvik att ta en för lång hårbunt som du sedan tvingas klippa av. Det
finns nämligen speciella utgångspunkter för hur man binder med naturliga material för
att åstadkomma flugor som är så fiskliga som möjligt. Dessa utgångspunkter kommer av
naturmaterialens speciella egenskaper, vilka oftast helt skiljer sig från
konstmaterialen. Men det tänker inte alltid flugbindaren på. Binder man vanligtvis med
syntetmaterial, så har man till exempel också vant sig vid att ta till saxen för att
justera eller trimma många material till rätt längd. Men det går inte att göra så
med naturmaterial utan att deras egenskaper förändras. Därför är det viktigt att
studera naturmaterial som hår och fjädrar i detalj för att se hur de är uppbyggda.
Stor krok - stor fjäder. Liten krok - liten
fjäder Taperade
fibrer
Den ur
flugbindningssynpunkt största skillnaden mellan naturliga och syntetiska material är att
de förra har taperade fiberspetsar, medan de senare vanligtvis är homogent likformade
längs hela sin längd. På naturmaterialen slutar alltså varje enskild fiber i en spets
- det gäller både hår och fjäderfibrer. Klipper man av spetsarna på ett naturmaterial
förlorar det därför många värdefulla egenskaper, bland annat rörlighet och
bärighet.
Lär dig bedöma fjädrar så att du ser
vilka delar som ger respektive fjäder dess speciella och sökta egenskaper
Ibland
kan man klippa en aning i rotänden på en hårbunt som man vill göra kortare, utan att
egenskaperna förändras allt för mycket Men utgångspunkten bör alltid vara att redan
från början välja material i så nära rätt längd som möjligt. Kortare hårfibrer
till en mindre fluga ger nämligen flugan bättre egenskaper än långa fibrer som kortats
i längd. Det beror på att de kortare naturfibrerna har mindre diameter och att tunnare
fibrer rör sig naturligare i förhållande till sin längd i jämförelse med längre och
därmed grövre fibrer som klippts ner. De senare blir alltid styvare.
Försök om möjligt använda fjäderfibrer
i deras fulla längd...
För
den som brukar binda med syntetfibrer är detta inte alltid självklarat, eftersom
syntetiska material har samma tjocklek längs hela fibern. Men det är inte bara på
hårfibrer som spetsarna är viktiga. Även tupphackelfibrer är taperade till en spets
eller liten "fot" som flugan vilar på. Väljer man ett för stort hackel till
en torrfluga och sedan trimmar ner det till lämplig storlek, blir hacklet styvare och
utan förmåga att böja sig i spetsarna. Hacklet tappar helt enkelt sina
"fötter" och stödytan mot vattnet minskar. Istället skär de styva topparna
genom ytfilmen - och torrflugan är inte längre någon torrfluga.
...med undantaget att alltid binda in
först efter den blanka delen längst in vid fjäderstammen när du förser en fluga med
quillvingar
Om
det inte fanns taperade fibrer med spetsar på olika naturmaterial, så skulle vi alltså
inte kunna binda flugor som bär på vattenytan eller som rör sig mjukt och livligt nere
i vattnet. En viktig utgångspunkt vid bindning med naturmaterial är därför att välja
rätt fiberlängd redan från början och att aldrig klippa av spetsarna.
Rätt
dressad
En rätt dressad fluga blir också en
vacker fluga som fungerar bra. Man måste därför inte bara lära sig att välja rätt
längd, utan också ta rätt mängd av det aktuella materialet för att flugan ska bli
lagom dressad och materialets egenskaper komma till sin rätt. En del fibrer fyller mer
och är mjukare än andra.
Ett bra tupphackel har en taperad spets (a)
vilken böjer sig som en fot och vilar mot ytspänningen. Få
varv med ett mjukt och luddigt hönshackel fyller till exempel lika mycket som många varv
med ett tunnfibrigare hackel. Men i det första fallet rör sig också fibrerna
annorlunda, eftersom de inte hindrar varandra. Utgångspunkten måste alltså också här
vara rätt längd, mängd och kvalitet redan från början. Det går inte att komma och
frisera med saxen i efterhand och tro att flugan ska uppföra sig rätt i vattnet.
Detsamma gäller fjädervingar till våtflugor. Ser man närmare på en
sådanfjädersektion medan den fortfarande sitter fast vid fjäderpennan, märker man att
det finns ett samband mellan de enskilda fanens längd och deras styvhet - på samma sätt
som vi konstaterat att det skiljer mellan långa och korta hårfibrer på ett skinn.
Ett styvt hackel med grov mittstam ger
färre lindningsvarv är ett hackel med tunn stam. Den till synes tunnare fjädern kan
därför ge ett bättre och tätare hackel. Även
här är utgångspunkten att välja rätt längd från början, och att i möjligaste mån
undvika för långa fjädersektioner som man tvingas klippa ner till önskad längd. Här
kan man också observera att fibrernas rotländar längst inne vid pennan på en
quillfjäder är tillplattade och breda, vilket gör att vingsektionerna lätt låter sig
bindas in på högkant. När man drar åt bindtråden, veckas vingen utan att fibrerna
glider åt sidan. Den nedersta, blanka delen använder man emellertid aldrig.
Välj alltid att binda med hår av rätt
längd. Det går inte att klippa av långt hår och tro att det får samma fina och mjuka
struktur som kortare hår Olika material har också andra egenskaper som inte enbart är beroende av
storlek och längd. De kan till exempel vara mer eller mindre sugande, olika krusiga eller
ha andra egenskaper, som gör dem lämpliga - eller helt olämpliga - för ett speciellt
syfte. Ge dig därför tid att i lugn och ro studera olika naturmaterial närmare för att
lära dig varje materials unika egenskaper. Det gäller också att studera varje enskild
nacke eller skinnbit. Två bruna hönsnackar, som till det yttre kan se identiska ut, kan
vid detaljstudie visa sig ha fjädrar av helt olika karaktär. På samma sätt kan håren
på en skinnbit variera från ena kanten till den andra
Mönstertrohet
En del flugbindare fastnar i
föreställningen att det är mönstertroheten som är hemligheten bakom en välfångande
fluga. Men det är bara sant till en liten del. Viktigare är att materialen väljs med
omsorg och förståelse för att kvaliteten ska bli den rätta. Många odlade tuppnackar
har till exempel extremt korta och styva fibrer, som vid en första anblick tycks ge
hackelfjädrarna högsta kvalitet. Men studerar man dem noga, så upptäcker man att de
är aIlt för styva och att spetsarna kanske saknar den tidigare omtalade
"foten". Genetiskt följer också oftast en styv och tjock mittstam de fjädrar
som har styva fibrer. Det betyder att lindningarna inte går att lägga lika tätt runt
krokskaftet, vilket i sin tur ger ett glest hackel. Så trots att man trott sig ha köpt
en tuppnacke av högsta A-kvalitet, kan slutresultatet bli ett glesare hackel än med en
billigare B-nacke, där fibrerna kanske inte är lika täta och styva, men där den
tunnare mittstammen tillåter fler varv på samma längd av krokskaftet -vilket i sin tur
ger ett tätare hackel som slutresultat.
Välj alltid det material i rätt storlek
från början och bind så långt som möjligt med full fiberlängd.
Som synes är god
materialkännedom av största betydelse när man binder med naturmaterial. Det betyder att
det kanske inte alltid är bristande teknisk bindförmåga som är orsaken till att man
ibland är missnöjd med resultatet av övningarna vid bindstädet. Istället kan det vara
brister i kännedom om de material man använder Därför är en närmare detaljstudie av
de hår, fjädrar och hackel man har i flugbindarIådan viktigt och kan ge en god
utdelning när man binder med naturmaterial. Det är nämligen först därefter man
förstår de enskilda materialens unika egenskaper och kan utnyttja dem på bästa sätt. ©
Text och Foto: Anders Isberg 1994
Läs vidare om: Material & metoder II
|