Nattfiske på havsöring
Av Pelle Klippinge

När höstmörkret faller över det strömmande vattnet inträffar säsongens kanske allra intressantaste havsöringsfiske i våra vattendrag. Med en storfluga på tafsen fiskad högt i vattnet ökar chanserna att lura dagskygg havsöring till hugg.

När mörkret faller blir det liv och rörelse i strömmarna som under dagen verkat tomma på havsöring

  Mina första nattfisken glömmer jag aldrig. Fisketurer fyllda av både spänning och besvikelser. Spänning därför att det plötsligt fanns så mycket mer fisk att fresta på platser som under dagen verkat döda. Besvikelse, därför att det trots allt inte var så lätt att få nattöringen till hugg, som jag trott. Men att se en havsöring ta flugan i månstrimman blev en stor upplevelse som också gav aptit till fler nattliga äventyr vid en rad olika vatten.

  Numera räknar jag nattfisket på havsöring som en av säsongens höjdpunkter. Rätt utövat är nattfisket med fluga en metod som ger fisket en ytterligare dimension.

  Nattaktiv

  Nattfisket på havsöring, mellan skymning och gryning, kan utövas under hela den period som havsöringen stiger för lek i våra vattendrag. I stort sett blir detta under augusti och september om vi begränsar oss till våra svenska vatten. Då är kvällar och nätter rejält mörka och det är nu som nattfisket många gånger är den bästa metoden att få kontakt med de ljusskygga havsöringar som under dagtid trycker i djuphålorna och vägrar att titta åt en fluga.

  Studerar man det strömmande vattnet när mörkret börjar falla ser man ofta att havsöringen plötsligt blir betydligt mer aktiv än tidigare. Den börjar röra på sig i strömmen och avancerar gärna in också på mycket grunt vatten för att inta nya ståndplatser. Det är förvånande hur pass grov fisk som kan glida fram och tillfälligt ställa sig på endast fotsdjupt vatten, ibland alldeles invid land. Detta faktum är viktigt att tänka på vid nattliga fisken. Ståndplatsernas antal ökar markant och en bra start på nattfisket är att uppträda försiktigt på land och i möjligaste mån undvika vadning. Visserligen har öringen släppt lite av sin skygghet men inte tillräckligt för att inte skrämmas aven oförsiktig fiskare. Speciellt viktigt är detta i början av säsongen när strömmarna håller alldeles nystigen havsöring. Dessa första fiskar är otroligt försiktiga och inte så sällan även mycket stora.

  Fiska flugan ytligt

  När man frestar havsöringen under natten, så bör flugan fiskas högt i vattnet. Jag tror att fisken lättare upptäcker en ytligt fiskad fluga med natthimlen som bakgrund, än en fluga som går djupt. Havsöringen attackerar gärna ett byte underifrån. En ytlig och väl synlig fluga utlöser därför bättre det efterlängtade hugget.

  Jag föredrar att fiska med en sinktip lina som drar ner tafs och fluga på lagom djup någon eller några centimeter under ytan. Men många använder en helt flytande lina. I riktigt snabba strömmar kan det bli nödvändigt med en långsamt sjunkande lina för att undvika att flugan går upp och surfar på ytan.

  Jag vet att en fluga som stripar på ytan på sina håll anses vara ett giftigt vapen för havsöring. Min erfarenhet av surfande fluga är dock negativ.

  Under mörkerfiske kan linan gärna vara någon eller några klasser tyngre än normalt. Detta underlättar timingen i kastningen betydligt. Man känner lättare när spöt spänns upp av linan oavsett om det gäller ett vanligt överhandskast eller ett speykast. Speykastet, som kan utföras oavsett bakgrund är nattfiskarens mest användbara kast och ger få problem med tafstrassel eller för låga bakkast.

Nattfiskarens belöning.
En havsöring på åtta kilo
fångad på stor, ytgående fluga.

  Invanda redskap

  För att nattfisket ska gå så problemfritt som möjligt väljer man naturligtvis de grejor som man är mest van vid och som ger minst problem under dagfiske. Det kan vara en fördel om rullen är utrustad med knarr. Knarren indikerar när och med vilken fart en krokad fisk rusar, vilket i sin tur kan ge en antydan om i vilket skede fisken kanske måste bromsas eller rentav när det börjar bli dags att följa efter.

  Mycket värre är det ibland att avgöra åt vilket håll fisken rusar eftersom större delen av synsinnet är bortkopplat i mörkret. Här spelar plötsligt känseln en viktig roll för fiskaren och kanske är det just detta samspel mellan hörsel och känsel som ger nattfisket sin lite speciella charm och spänning.

  En detalj som man inte klarar sig utan under nattens fiskepass är naturligtvis en lampa för att kunna byta fluga, reda upp trassel m.m. Många nattfiskare använder en lätt pannlampa som alltid finns på plats när den behövs.

  Speciellt värdefullt blir detta lilla extraljus i drillningens slutfas när fisken ska styras in för landning, ett moment som är besvärligt och riskfyllt i mörkret. Med lampans hjälp kan man också snabbare se vad det är för fisk om är fast. Detta för att undvika en onödigt lång utdragen drillning av kanske fredad honfisk.

  Ståndplatser

  Nattens bästa ståndplatser för havsöring hittar man längs de markerade strömkanter som finns i huvudsak i poolens in- och utlopp. Här parkerar havsöringen med förkärlek i skydd för den hårda huvudströmmen och gärna nära land. Den normala strategin är att börja längst upp i poolen, där forsen rinner in och fiska av huvudströmmens kant med korta fina kast.

  Poolens nedre del fiskas på samma sätt som inloppet. Korta kast till en början längs strömkanterna. Därefter även mittströmmen hela vägen ner till nacken. Just själva blanksuget eller nacken, där poolen grundar upp, är kanske det allra intressantaste stället att fresta nattens havsöring. Här brukar stigande fisk stanna upp på sin vandring och kommer flugan inom något sånär räckhåll så tar havsöringen bra här. Finns det dessutom några större stenar på nacken, som bryter strömmen är detta utan tvekan nattens bästa ståndplats för havsöring.

Två goda mönster för nattflske. Tubflugan är en Sunray Shadow. Den enkelkrokade är det gamla Em-mönstret Supperfly.

  Stora, mörka flugor

  Det är sedan långt tillbaka belagt att stora och mörka flugmönster fiskar mycket bra vid nattfiske. Den välkända flugan Sunray Shadow är ett exempel på en fin modell. Med sin långa vinge ger den ett mycket levande intryck. Jag har själv upplevt några av mina bästa nattfisken med denna flugtyp i stora storlekar vid fisken på grov ostkustöring. Min uppfattning är att mönstret är i det närmaste oväsentligt under nattfisket, men jag tror att grundprincipen, stor och mörk fluga, är en bra riktlinje att följa när nattflugan väljs ur flugasken.

  Speciellt för den grova ostkustöringen, har vi ju en del klassiska mönster som skapades redan under 30-talet för fisket i Emån. Dessa flugor bands då på stora enkelkrokar, från 2/0:or upp till 6/0:or och fungerade utmärkt för nattfisket efter den grova Emåöringen. Här återfinns mönster som den nästan helsvarta flugan Kräfta Fly samt den Alexandraliknande Supper Fly.

  Kräfta Fly komponerades av engelsmannen Roy Beddington och gav redan vid premiärdoppet den 8 september 1938 en öring på 10 kilo. Några dagar senare tog Gavin Clegg på samma fluga en öring på 13,2 kg som då var världsrekord på flugfångad havsöring.

  Ett fint nattflugemönster som fiskar bra i de flesta vatten och som är lätt att binda, är den långvingade skotska Munro Killer. Ett annat bra mönster är den mörka och diskreta Stoats Tail.

  Precis som när det gäller dagfiske är ofta vädret helt avgörande för resultatet. Idealiskt förhållande för nattfiske är ett måttligt lätt skyat månljus med inslag av stora passerande moln vilket ger ett skiftande nattljus. Detta i kombination med vindstilla gör ibland att det riktigt känns att havsöringen är på gång. Att den biter. En enkel gissning kan vara att det skiftande ljuset stimulerar vandringsinstinkten och nya fiskar intar nya platser i strömmen. Särskilt gynnsamma förutsättningar tycks också råda vid månens nytändning. Detta kanske låter som rent hokus-pokus men jag kan bara konstatera att jag haft mina bästa fisken under dessa förhållanden. En septembernatt minns jag alldeles speciellt väl.

 Efter ett par bistra frostnätter slog vädret äntligen om och jag tog snabbt chansen att prova på nattöring. Tydligen kom jag rakt i vägen för ett helt flak med stigande fisk på väg upp efter ån. Under ett par timmars fiske krokade jag fyra fiskar, varav två slet sig och två landades på en helt svart tvåtumstub. Det anmärkningsvärda i sammanhanget var kanske inte antalet utan istället det faktum att dessa båda havsöringars medelvikt hamnade på nästan 8 kilo. En oförglömlig natt!

  Öppna fler vatten för nattfiske!

  Det främsta problemet med nattfiske är att det inte är tillåtet överallt i svenska lax- och havsöringsvatten. I de norska älvarna eller på de brittiska öarna råder helt andra regler. Där fiskas havsöringen normalt på natten.

  Min förhoppning är att fler vatten skulle öppnas för nattfiske, åtminstone med fluga och flytlina. En fördel är då att man får en nödvändig och effektiv fisketillsyn med sportfiskare utmed vattnet. Speciellt då under de för fisken så känsliga höstmånaderna som dessutom är svårbevakade på grund av långa och mörka nätter. Den fisketillsynen, i form av spösvingande havsöringsentusiaster, skulle man få på köpet, till förtret för höstnätternas nätmarodörer.

Av Pelle Klippinge 1989 ©

Besök gärna Pelle Klippinge/Spey Cast.