|
Sländor i öringvatten del 5.
Röd strömslända
Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström
Efter parningen pressar honan ut
äggen till en boll
och lägger dem alla på gång i vattenytan
Efter
att i tidigare artiklar av Svenskt Fiske beskrivit en krypande
och en simmande dagsländenymf har vi kommit fram till
Ephemerella ignita som tillhör de krälande formerna. Den är
mycket vanlig i hela landet liksom i Storbritannien där den
kallas Blue-Winged Olive, som brukar förkortas till B. W.O. Som
spinner kallas honan Sherry Spinner och hanen Rusty Spinner. Vi
har därför döpt den till röd strömslända
Innan vi kommer in på
röd strömslända ska vi säga några ord om gul forsslända som vi
beskrev i artikel nr 2. Några fiskare har
hört av sig och menar att man inte ska underskatta betydelsen av
att fiska sländan som dun. Ulf Löfdal från Ängelholm har med
framgång fiskat en dunimitation i åarna i nordvästra Skåne.
Ulf binder en parachute
dun på krok 12 eller 14. Stjärten av sadelhackel låter han vara
ganska lång. Kroppen, som han vill ha ganska kort, byggs upp av
dubbad ljus poly. Vingarna är av ett ljusgult hönshackel. Ett
ljusgult tupphackel binds in runt vingfästet. Som du ser står
gul forsslända högt på vattnet och tupphacklet kan även bindas
på vanligt sätt runt kroken.
Man kan alltså
konstatera att gul forsslända har betydelse för öringfisket även
om den kläcks sparsamt. Utöver nymfen, som är svår att binda och
som inbjuder till experiment med nya bindmetoder, bör man förse
sig med imitationer av dun och spent spinner.
När vi fiskade i
Toskströmmen i Jämtland i slutet av juli vakade öring och harr
när gul forsslända kläcktes. Några av fiskarna hade tagit öring
på en gul torrfluga. Per Olof "FlugPelle" Persson från
Rörvattnet tog en grann harr som bland annat innehöll några
nymfer av gul forsslända. Den innehöll inga dun. Men det var den
harren. En annan kanske bara innehöll dun.
Hona av Röd
strömslända i dunstadiet
Även i sjöar
Tillbaka till
Ephemerella ignita (uttalas effemérella ignita, ignis=eld),
eller röd strömslända som vi kallar den. Denna slända
tillbringar omkring 10 månader i äggstadier. Först fram i
maj-juni kläcks äggen. Nymfen växer mycket snabbt och efter
drygt en månad är den fullt utvecklad. Insekten är inte lika
pH-känslig som de flesta dagsländor. Den lever i alla typer av
rinnande vatten och kan även förekomma i sjöar.
Med sina kraftiga ben
klamrar sig nymfen fast på växter. Man finner den ofta i
vattenmossan på en sten. Den tycks föredra det ganska lugna
vattnet i växterna bakom en sten, som ligger i snabbt rinnande
vatten. Nymfen har lämplig kroppsform för att ta sig fram i tät
växtlighet. (Hur nymfen ser ut kan du se i
artikel nr 1.
När nymfen ska kläckas
ligger den ganska länge i vattenytan. Själva kläckningen tar
också lång tid. Det är en av de dagsländor som har svårast att
ta sig ur nymfbuden.
I grunda strömmar kan
man se den klamra sig fast vid växterna i ytan när den ska
kläckas. Röd strömslända börjar kläckas kring midsommar och
kläcks fram i oktober. Vissa år har den ovanligt lång
kläckningsperiod. Om detta beror på att det utvecklas ännu en
generation eller inte är oklart.
Hanens ögon är
karakteristiskt halvklotformade. Dun.
I skymningen
Under de varmaste
månaderna kläcks den i skymningen. Under eftersäsongen, och i
viss mån under försäsongen, kläcks den större delen av dagen. I
fjol, i södra delen av landet, kläcktes den emellertid i
skymningen även i oktober månad.
Röd strömslända svärmar över ån
men ofta försvinner svärmen upp till ett 50-tal meter från ån.
Vid vissa tillfällen finner man i stor omfattning hannar på
vattenytan. Detta är mycket ovanligt för dagsländorna. John
Goddard (läs hans bok "Trout Fly Recognition", London 1971) har
gjort iakttagelsen att hannarna faller ned på ytan innan honorna
börjat lägga ägg. Han är emellertid osäker på om detta är ett
vanligt fenomen.
Efter parningen pressar
honan ut äggen till en klump, som blir hängande under
bakkroppen. Honan andas in luft strax innan och skapar härigenom
ett större tryck. Genom den stora ansträngningen blir bakkroppen
krökt på ett karaktäristiskt sätt. Det kan mycket väl vara så,
att denna uppböjning av bakkroppen är en förutsättning för att
sländan skall få jämvikt när hon flyger och lägger äggbollen på
vattnet.
En av bilderna visar en
hona med äggboll som vi fångat 150 meter från ån. Hon lägger
hela äggbollen på en gång på vattnet och blir själv liggande
kvar i ytan.
Hona i
spinnestadiet
Röd strömslända (Ephemerella
ignita) kännetecknas som nymf av:
1) Kompakt kropp, 8-10 mm lång.
Saknar gälar på de två främsta segmenten av bakkroppen vilket
gör att bakkroppen, sedd från ovan, har form som en cigarr.
2) En mörk teckning på gälarna
i form av ett treklöver.
T.v: Bakvinge hos
vuxen insekt.
Bild 1-3: 1:a, 3:e och 5:e gälarna hos nymfen.
Kännetecknas som vingad
insekt av:
1) Kompakt kropp, 8-12 mm lång.
Vingarna, som i dunstadiet är blågrå, är längre än kroppen. I
spinnerstadiet har den genomskinliga vingar. Hanens ögon är röda
och ovansidan är halvklotformad.
2) Stående bakvingar.
Utvidgning i framkantens nedre del.
3) Tre stjärtspröt.
I nästa artikel imiterar vi röd
strömslända. Vi presenterar bl a en imitation uppbunden efter
G.E.M. Skues' originalmönster. Vi berättar också om hur du
fiskar med imitation av röd strömslända.
Av Tommy Bengtsson och Kenneth
Boström 1977-79 ©
Till:
Del.1
Del.2 Del.3
Del.4 Del.5 Del.6
Del.7
Del.8 Del.9
Del.10 Del.11
Del.12 Del.13
Del.14 Del.15
Del.16 Del.17
Del.18 Del.19
Del.20 Del.21
Läs historien och om männen bakom denna
artikelserie
Rekommenderad läsning för de som
vill lära sig mer
Fälthandböckerna:
Dagsländor i öringvatten
Nattsländor i öringvatten |
