| Du
är välkommen att skicka in egna bidrag, det kan vara egna artiklar, presentationer av
olika insekter, bilder, eller vad som helst rörande flugfiskeentomologi. Var vänlig och
märk brevet med: "Entomologi" Till Entomologi länkar |
 |
|
Gul forsslända, Heptagenia
sulphurea, Yellow May Spinner
|
|
|
|
Flugfiskarens insekter - Bäcksländan -
I denna artikel presenterar
Lars-Åke en doldis bland våra sländor. Ta del av bäcksländans
udda liv och leverne, lär dig hur den ska imiteras på bästa sätt
och framförallt när, var och hur du ska presentera dina flugor
för framgångsrikt fiske. Av Lars-Åke Olsson 2006 (2016-01-09) |
Myror -
öringarnas smågodis
Vissa tillfällen är
flugfiskehögtider och perioden när fisken äter myror är
definitivt en av säsongens höjdpunkter. Fisken är galen i
sensommarens läckerheter! Av Sune Adolfsson 1986. (2015-08-26) |
Öringfesten
Ibland blir man
bjuden på storöringfest. Det händer kanske inte så ofta, men
några dagar varje sommar visar sig också de stora öringarna för
torrflugefiskaren. Annars går de mest på fiskdiet, det är därför
de blivit så stora. Men när åns smörgåsbord dukar upp sådana
läckerheter som Ephemera danica - vår största dagslända - brukar
också de riktigt stora klunsarna vilja vara med på festen. Av
Gunnar Johnson 1984 (2015-07-02) |
Midsommardansen Rock & Roll
När den stora åsandsländan, "rocken", bjuder upp till dans
veckorna kring midsommar, händer det att både fiskar och fiskare
tappar besinningen. Av Anders Möllervärn 1991. (2014-11-12) |
Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.
21. Flata nymfer - används de för lite? (Tillägsartikel)
I vår artikel
om gul forsslända (Heptagenia sulphurea) skrev vi att fisken
sällan visar något större intresse för den nykläckta sländan,
utan att den hellre tar nymfen, som är lättare åtkomlig. Men att
fisken vid en del vatten tar sländan. Det kan vara på sin plats
att modifiera detta påstående. Av Kenneth Boström och Tommy
Bengtsson 1982 (2014-06-11) |
Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.
20: Sävsländan, (tillägsartikel)
Även om sävsländorna inte har samma betydelse för öringen - och
därmed för flugfiskaren - som dagsländor, nattsländor och
bäcksländor är de definitivt inte utan betydelse. Under
maj-juni, kan de ge upphov till fint nymf- och torrflugefiske.
Här porträtterar vi sävsländor och visar hur imitationer kommer
till19811979. (2014-04-18) |
Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 19. Så binder en mästare, Stor
Strömslända.
Lennart Bergkvist har bl.a.
tillsammans med Preben Torp Jacobsen och Kenneth Boström
komponerat Hemsedalsflugan, som efterliknar stor strömslända. Av
Kenneth Boström och Tommy Bengtsson 1979. (2014-03-09) |
Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.17.
Slamsländan - flugfiskarens förbannelse?
När öringen vakar på
slamsländor (Caenis) är den mycket svårflirtad. Många
flugfiskare menar att slamsländorna pga sin storlek - de flesta
är endast 3-5 mm långa - inte har någon betydelse för
flugfisket. De har därför fått benämningen "Angler's Curse"
(fiskarens förbannelse), men riktigt så illa är det inte och
kanske detta uttryck hellre borde reserveras för
taggtrådsstängsel, som G E M Skues en gång föreslog. Av Kenneth Boström och Tommy Bengtsson
1979. (2013-12-13) |
Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 16.
Nattsländorna
Nattsländorna
är mycket vanliga vid svenska vatten. Till glädje både för
öringen och flugfiskaren. Till skillnad från dagsländorna kläcks
de flesta nattsländearter mycket snabbt och fisken tar dem
därför antingen innan de kläcks eller då honorna lägger ägg på
vattnet. Men det finns viktiga undantag. 1979.
(2013-11-17) |
Fiske med flicksländor
Många grunda
sjöar erbjuder ett intressant fiske med flicksländeimitationer -
både våta och torra. Det är stora insekter, som när de kläcker i
mängd även lockar den större fisken att vara med och kalasa på
överflödet. Av Björn Möller 1990 (2013-11-10) |
Den perfekta
busväderflugan
Regn, blåst och dimma.
Trots eländigt väder fick eleverna bra med fisk - och hälften
togs på Chompern. Pres. av flugan White Chomper, imitaion av
corixa. Av Bengt Öste 1992 (2013-11-09) |
Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 14.
Stor åslända - begärlig för öring och harr
En av de mest kända dagsländorna
är Baetis rhodani. Den är mycket vanlig både i England och här
hemma och har sedan flugfiskets barndom varit förebild för
flugor. Klassiska mönster som Greenwell's Glory, Hare's Ear,
Blue Dun, Red Spinner och Olive Quill efterliknar alla Baetis
rhodani. Engelska flugfiskare kallar den Large Dark Olive och vi
har valt att kalla den stor åslända. I Sverige finns ytterligare 10 arter av denna familj.
Åsländorna är begärlig föda både för öring och harr och antalet
mönster för att efterlikna dem uppgår till flera hundra. Av
Tommy Bengtsson och Kenneth Boström 1978 (2013-08-20) |
Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.
13. Vassländorna
Vassländorna lever i näringsfattiga vatten med ganska lågt pH
och med vegetationsrik botten. De är vanliga i hela landet utom
i sydskånska åarna som inte erbjuder lämplig miljö. |
Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del 12. Samla,
förvara och fotografera sländorna
Hur man fotograferar sländor
och hur man samlar in och förvarar dem. Den utrustning som krävs är
enkel och materialet är lätt att få tag på. För att fotografera
sländor behövs en spegelreflexkamera, några mellanringar och en
blixt. Det finns speciell optik för makrofotografering men
normaloptiken går också bra att använda. Av Tommy Bengtsson och
Kenneth Boström 1978. (2013-05-28) |
En gråsugga till
vårfisket
Det är
inte bara sländor och nymfer som intresserar fisken i våra
flugfiskesjöar. I många vatten är vattengråsuggan ett av de
viktigaste näringsdjuren, särskilt så här i början av säsongen. Av Björn Möller
1992. (2013-04-30) |
Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 11. Årets första öring tar på
en bäcksländeimitation
Bäcksländorna utgör i många
vatten en stor del av fiskens föda. Speciellt under försäsongen
kan det vara lönt att knyta en bäcksländeimitation på tafsen.
Den kan fiskas som nymf eller som torrfluga när honorna lägger
ägg på vattnet. Och ibland när bäcksländan kläcks. Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström
1978. (2013-04-27) |
Svenska Flugan artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 9. Sawyer
Siphlonurus, Storån. Om simsländorna.
Efter att ha läst om
Nils Färnströms fiske med Sawyer i Storån undrar man hur
"Siphlonurus spinosus" ser ut. Dagsländan som blev förebild till
Sawyers nya nymf. Sländan finns inte med i modern
flugfiskelitteratur, så vi tog med insektshåven till Storån...
Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström 1977
(2013-02-12) |
Svenska Flugan
artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.
7. Åsandslända - Sjösandslända
Ephemera
danica är vår största dagslända. Dess nymf lever i gångar som
den gräver i åarnas sandbottnar. På engelska kallas den
Greendrake och Mayfly och i vissa delar av Sverige för Rockan
och Rocken. Då vi
brukar kalla sländorna efter något som är typiskt för dem, så
att namnet lättare fastnar i minnet, vill vi hellre kalla den
för åsandslända. Vilket namn som faller flugfiskarna bäst i
smaken får framtiden utvisa. Av Tommy Bengtsson och
Kenneth Boström. 1977
(2013-01-01) |
Svenska Flugan
artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.
5. Röd strömslända
Nu har vi kommit fram till Ephemerella ignita som tillhör de
krälande formerna. Den är mycket vanlig i hela landet liksom i
Storbritannien där den kallas Blue-Winged Olive, som brukar
förkortas till B.W.O. Som spinner kallas honan Sherry Spinner
och hanen Rusty Spinner. Vi har därför döpt den till röd
strömslända. Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström. 1977
(2012-12-12) |
Svenska Flugan
artikelserie. Sländor i öringvatten
Del. 3 Vi har döpt den till brun
dammslända
Dagsländornas nymfer är anpassade
efter den miljö de lever i. De brukar, efter sin kroppsform,
indelas i fyra grupper. Utöver krypande nymfer finns det
simmande, krälande och grävande. I denna artikel skall vi titta
närmare på en simmande art som heter Cloeon dipterum (uttalas
kloeon dipptérum). Den har, så vitt vi vet, inte något svenskt
namn, så vi har döpt den till brun dammslända. Av Tommy
Bengtsson och Kenneth Boström. 1977
(2012-11-27) |
Svenska Flugan
artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.2. När gula
forsländan kläcks står öringen någon meter nerströms
I denna artikel presentera en
dagslända som är vanlig i hela landet. Den heter Heptagenia
sulphurea och tillhör gruppen krypande dagsländor. Kallas Gul
forsslända eftersom den lever i snabbt rinnande vatten, och gul
därför att både hanen och honan är gula i dunstadiet. Tillika är
honan i spinnerstadiet svavelgul (sulphur = svavel) och hanen
brungul till brun. På engelska kallas den Yellow May Dun
respektive Spinner eller Yellow Hawk. |
Svenska Flugan
artikelserie. Sländor i öringvatten
Del.1. Öringen glupsk och kräsen
Här får du veta varför. Antingen du fiskar med
torrfluga eller streamer försöker du efterlikna öringens
naturliga föda. Beviset för din framgång med imitationen är att
öringen accepterar din skapelse som äkta. Därför är det viktigt
att känna till öringens matvanor i de vatten du fiskar vid. Av Tommy Bengtsson och Kenneth Boström.
1977
(2012-11-18) |
Svenska Flugan, Sländor i
öringvatten
Inledning och historien bakom
denna unika artikelserie av Kenneth Boström och Tommy Bengtsson som publicerades i tidskriften Svensk Fiske
under åren 1977-1979.
(2012-11-18) |
Fjädermyggan
"Bosse"
Fjädermyggans puppa står på fiskens meny under hela säsongen. Med en
myggpuppa i tafsspetsen är det upplagt för spänning och kamp. Men
det gäller att fiska flugan rätt. Av Björn Möller.
(2012-10-12) |
Mygg och
myggpuppor
Vem av oss har inte svurit
över myggen, då vi gått vid ån eller sjökanten? Men detta är en
insektsgrupp, som utgör en mycket betydande del av fiskens föda. Av Gunnar Johnson
1980.
(2011-12-20) |
"Buzzers"
Så kallar britterna en av de
insektsfamiljer som i många vatten svarar för lejonparten av fiskens
näringsintag. Detta är fjädermyggor och framför allt deras puppor som får fisken att vaka, och
som ger oss minnesvärda
nymf-fiskekvällar. Av Bengt Öste 1976
(2011-06-05) |
Nattsländepuppor med
detaljer
Nattsländor kläcker
ofta i stora mängder och kan då göra harren helt inriktad på att fånga
de driftande pupporna. En nattsländepuppa kan visserligen bindas
tämligen enkel och schematisk, men ibland är det spännande och
stimulerande och prova sin färdighet vid bindstädet med en riktigt
detaljrik imitation av den levande förebilden ... Av Johan Klingberg
2010-02-27 |
Nattsländornas
hemligheter (Klassiska
flugfiskeartiklar)
Preben Torp Jacobsen och
hans fiskebröder lyckades avslöja några av dem sommaren 1977 - och
vill med denna artikel inspirera läsarna att experimentera fram den
bästa imitationen av "den fjärilssimmande puppan" Av Preben Torp
Jacobsen 1978. 2010-01-23 |
Tankar kring
nattsländans "stjärt"
Varför är den så populära nattsländeimitationen Européa 12 försedd
med en hel bunt stjärtspröt - trots att nattsländor saknar stjärt? Text & foto: Gunnar Johnson
091115 |
Sanningen om Superpuppan
Den levande nattsländepuppan kom
krypande ur öringens käft, stannade upp och försökte komma ur sitt
skinn. Episoden startade Lennart Berrgqvists sökande efter den
perfekta imitationen. Text och foto av Lennart Bergqvist.
090111 |
|
Sommaraften ved min danske å,
Aftenfluer På de solrige sommerdage er det ofte værd at
spare lidt på kræfterne, og ikke love en tidlig hjemkomst. Ved
solnedgang kommer vårfluerne frem, og i mørkningen kan strømmen af
døde døgnfluehunner på vandet., spent spinners, være meget tæt. De
sidste timer kan ofte være de bedste. Av Steen Ellemose 081209 |
Phryganea grandis
En stor och buskig
hjorthårsfluga med fladder och liv i vingen. Av Gunnar Johnson
2008-01-04 |
Återupptäck
corixan
Många flugor är populära under
några år för att sedan mer eller mindre falla i glömska till förmån för
nya flugtyper. En sådan fluga är corixan - en imitation av en
vattenskinnbagge, som är vanlig i sjöarnas växtbälten. Text & foto:
Josef Davidsson (07-10-11) |
Bruns Scud
Bruns Scud - hverdagsføde for fjellørret. Denne flua fisker du på
stille vann, langs marbakken og inne på grunnene. Av André Brun.
(06-10-14) |
Hvitvinge -
nattsvermeren for nattfiske - og litt til...
Hvitvinge lagde
jeg for å være ei praktisk nattflue: Den er lett å se på overflaten
på grunn av de lyse vingene, den flyter av seg selv og lager mye lyd
fordi den ligger dypt i vannoverflaten. Og den lurer stor fisk.
av André Brun (05-06-13) |
En
gråsugga till vårfisket
Gråsuggorna kan lokalt i vissa sjöar - eller delar av en sjö. vara
stapelföda för fisken under en del av året. Magundersökningar
visar till exempel att öringen i ett av mina hemmavatten hade 90
procent gråsuggor i maginnehållet de första veckorna i maj månad.
Fisketeknik, flugbindning. Av Björn Möller (2005-05-29) |
Stora torrflugor
En stor och buskig torrfluga - en attraktor
- är vid vissa tillfällen speciellt lockande för fisken. Du kan till och med använda
den som "nappindikator" när du fiskar med en larv, nymf eller puppa. Artikel av
Niclas Andersson (2004-04-06) |
Selektivitet
Att fisken stundom blir selektiv i valet av
föda, är ett för flugfiskaren betydelsefullt fenomen. Selektiv fisk förekommer dock
inte överallt och när som helst. Det är bara under vissa förutsättningar fisken blir
selektiv. Av Tomas Olson. Publicerad 2003-05-31 |
Fiske med kläckare
Artikel om att binda och fiska med olika
kläckarimitaioner, av Henrik Larsson. Publicerad 2001-07-01 |
Årets första slända
Artikel om bäcksländeimitationer, med
mönster och bindbeskrivning, av Per Brännström. Publicerad 2001-07-01 |
Bärfis av
svartmålad kork
Den är en landbaserad insekt men av ett
speciellt intresse för oss flugfiskare under sensommar och höst på grund av sin fatala
belägenhet att falla i vattnet när luften blir kyligare. Artikel av Rolf Ahlkvist.
(Införd 980907) |
Fiske med
gräshoppa
Eftersommaren har sina alldeles
speciella insekter. En sådan grupp är gräshopporna, som kan förekomma i stora mängder
på gräsmarker i närheten av våra vattendrag. Varma dagar med lite vind blåser de ut
över vattnet och tas då gärna av fisken. Artikel av Gunnar Johnson (Införd 970718) |
När
åsandsländan kläcker...
Åsandsländan, Ephemera danica, är vår
största dagslända. Den kläcker i början av juni och kan då under några få,
intensiva dagar väcka också åns största öringars intresse. Det är de öringar som
vuxit sig riktigt stora genom att gå över till att jaga småfisk, men som nu för en
kort tid frossar i de stora gräddfärgade sländorna och deras nymfer. Artikel av Jan Å
Fritzson. (Införd 970713) |
Iglar, äckliga tycker vi - men inte regnbågen
"Personligen blev jag tveksam,
när jag upptäckte iglarnas betydelse som fiskföda. Det var inte med någon större
flugbindarglädje jag satte mig ner att binda de första exemplaren. Provfisket gav
emellertid kontakt med grov fisk - grövre än genomsnittet i vattnet - och därför
kommer jag framledes att bära med mig några igelmönster i flugasken." Artikel av
Gunnar Johnson (Införd 970707) |
Daddy
Long Leg
Vissa insekter förknippas
inte lika direkt med flugfisket och utgör inte lika självklart förebilder för våra
flugor som dag- och nattsländorna, trots att det under delar av säsongen finns i sådana
koncentrationer på vattnet att fisken helt kan specialisera sig på dem. Dit hör till
exempel flygmyror, bärfisar och getingar, vilka under korta perioder kan göra fisken
helt selektiv. Högsommarens masskläckningar av harkrankar kan också i många vatten få
fisken att intressera sig speciellt för de stora insekterna som utgör rejäla munsbitar.
Artikel av Gunnar Johnson. |
Mer om
harkrankar
"Enligt uppgifter i en uppsats av B A
Foote, Kent State University, publicerad i Frederick W Stehrs "Immature
Insects", beräknar man att det finns mer än 14.000 kända harkranksarter. Av dessa
återfinns cirka 1.500 i USA. Annan litteratur uppger att det finns drygt 300 arter i
Sverige." Uppföljningsartikel till Daddy Long Leg .Av
Gunnar Johnson. |
|
För att få den bästa upplevelsen av Magasinet gäller det att du har
rätt inställningar.
Här är mina rekommenderade inställningar
|
| Var vänlig
och respektera lagen om upphovsmannarätten. Kopiering eller annan mångfaldigande av
innehållet helt eller delvis av denna och alla andra sidorna i "Flugfiskemagasinet
Rackelhanen" är ej tillåtet. ©
Mats Sjöstrand 2017 |
|
Om du har
några kommentarer eller frågor angående Flugfiskemagasinet Rackelhanen så kontakta
gärna mig. Hälsningar
Webmaster/redaktör
Mats Sjöstrand |
|
|
|
Sponsorpolicy
/
Våra sponsorer:
Intresserad av att annonsera
här?
Kontakta Mats
Intresserad av att annonsera
här?
Kontakta Mats
Intresserad av att annonsera
här?
Kontakta Mats
|
